Marta Axner

Bloggen har flyttat

2007-09-08T23:36:00.000+02:00

Om det är nån som läser här och undrar varför det inte händer så mycket, så beror det på att bloggen har flyttat. Eller om du har ett rss-flöde från den här bloggen och inte får några inlägg, så beror det alltså på att Marta Axner har flyttat till egen domän. Läs i fortsättningen på www.martaaxner.net eller prenumerera på det här flödet. Har du ett bokmärke eller en länk, uppdatera dem också.

I nya bloggen pågår bloggrådslag om skolan, jag har skrivit om reinfeldt och Heroes
och divers annat. Välkommen dit!

Bloggen är död - leve bloggen!

2007-08-28T23:38:00.000+02:00

Efter dryga två år i kapitalets tjänst här på blogger är det äntligen dags: jag flyttar till egen domän och ska blogga med hjälp av WordPress. Från och med nu finns jag på www.martaaxner.net. Nu ska nog också postningstakten förhoppningsvis komma igång igen.

Om du har en länk eller ett bokmärke till mig, se till att byta det till www.martaaxner.net, mitt nya flöde är http://www.martaaxner.net/feed/

Jag kickstartar nya bloggen med ett bidrag till framtidsdebatten inom socialdemokratin - ett bloggrådslag. Följ med dit och läs mer!

Motioner på nätet

2007-08-27T12:51:00.001+02:00

Som tidigare utlovats kan jag nu meddela att samtliga motioner till årets kyrkomöte ligger ute på webben. Mina motioner finns här:

Kyrkomötet Motion 2007:13
av Anna Karin Hammar och Marta Axner
Klimatplaner i Svenska kyrkan

Kyrkomötet Motion 2007:48
av Marta Axner m.fl.
Översyn av lämplighetsprövning för präst- och diakonkandidater

Ikväll börjar Studio 60

2007-08-22T10:34:00.000+02:00

Det märks att sommaren snart är slut på flera sätt - ett tecken är att tv-säsongen drar igång igen.

Först ut är en av förra årets mest hajpade storserier i USA som får svensk premiär ikväll. Det är Vita huset-skaparen Aaron Sorkins Studio 60 on the Sunset strip som svt börjar visa nu och även om den inte riktigt når upp till vita huset-nivån i min mening är den väl värd att följa. Serien var rekorddyr att spela in (inte minst beroende på de löjligt höga löner som Matthew Perry och Bradley Whitford fick) och när tittarsiffrorna aldrig riktigt lyfte lades serien ner efter den första säsongen.

Serien utspelar sig bakom kulisserna på en komedishow i stil med Saturday night live och innehåller som alltid med Sorkin snabb och smart dialog, karaktärer som är lätta att tycka om, mycket branschsnack, lite politik och en del romanser med förhinder. Ganska lättsamt, väldigt välgjort och riktigt underhållande!

Premiär i SVT1 kl 22.00 ikväll tisdag med repris på fredag. Missa inte!

Bilden kommer från nbc.com

Andra intressanta bloggar om: kultur, tv, studio 60, tv-serier, aaron sorkin

Det behövs vatten!

2007-08-16T16:54:00.000+02:00

Idag fyller jag år. Om du vill göra mig glad på min födelsedag, ge ett bidrag till "min" vattencistern - insamlingen pågår på lutherhjälpens webbplats. Lätt som en plätt, klicka bara här och ge 50 kr eller mer via internetbank eller betalkort.

Läs mer här (tidigare inlägg) eller här (lutherhjälpens webbplats).

En dålig idé

2007-08-16T13:50:00.001+02:00

Examenspremier är en riktigt dålig idé. Det skriver jag om i dagens krönika i Efter Arbetet.

Läs också vad sfs vice ordförande Pelle Rödin tyckte om saken när det var aktuellt förra gången. Det håller än.

Andra bloggar om: politik, efterarbetet, utbildning, krönikor, examenspremie

Kyrkomötesmotion om lämplighetsprövning av präst- och diakonkandidater

2007-08-16T11:03:00.000+02:00

Jag lovade i ett tidigare inlägg att återkomma till min kyrkomötesmotion om lämplighetsprövning av prästkandidater, och efter att ha fått frågor i kommentarerna inser jag att det är dags att leverera.

Idag sker lämplighetsprövning och antagning av präst- och diakonkandidater på stiftsnivå. Det innebär att den som vill bli präst eller diakon i Svenska kyrkan i början på studierna kontaktar det stift/den biskop man vill bli vigd för och får gå igenom en process där kandidatens lämplighet prövas. Det sker på lite olika sätt i olika stift, men oftast genom samtal med biskopen, olika intervjuer med någon kompetent på området (psykolog, rekryterare, terapuet), praktik, i vissa fall personlighetstest och olika övningar. Processen avslutas med en sk antagningskonferens där flera av dessa moment finns med, och efter den bestämmer biskopen med hjälp av antingen domkapitel eller en särskild utsedd grupp vilka kandidater som antas.

Det här systemet fungerar oftast bra, men eftersom det sker på lite olika sätt i de olika stiften finns det bland kandidaterna uppfattningar om att vissa stift är lättare än andra att bli antagen till och att olika saker gäller i olika stift. Ett annat stort problem är att processen inte är särskilt genomskinlig, och det gör att den kan uppfattas som rättsosäker - kanske framför allt av den som inte blir antagen. Vidare har diakoner och präster lite olika situation som inte riktigt är löst i dagens system.

I den motion som jag skrivit tillsammans med Sofija Pedersen-Videke och Paul Trossö föreslår vi att dessa brister utreds och tas i beaktning under det pågående arbetet med en förändrad utbildning och att kyrkostyrelsen tillsammans med stift och biskopar tittar på frågan. Jag tror att en lösning skulle vara att lägga delar av lämplighetsprövningen på nationell nivå, men i motionen föreslår vi en utredning som inte tar någon lösning för självklar. Kanske finns det andra och bättre sätt att lösa frågan.

Såsmåningom kommer alla motioner till kyrkomötet upp på dess hemsida, då kommer länkar till mina motioner där.

Andra bloggar om: svenska kyrkan, kyrkomötet, motioner, antagning, präster

Insamling för rent vatten

2007-08-14T14:03:00.000+02:00

Vatten är hett just nu. I veckan är det Stockholm Water Week och i samband med den fokuserar många kring bristen på vatten i många länder och de miljö- och sociala problem som uppkommer i samband med det. I P1 Morgon imorse hördes Cecilia Scharp, chef för SIDAS vattenenhet, berätta om forskning för att utveckla nya hygieniska men vattensnåla toaletter. Även i DN idag (inte ännu (?) på nätet) finns en artikel om vikten av bra toaletter för att minska sjukdomsspridning i många länder.

I samband med detta tänkte jag puffa för Lutherhjälpens/Svenska kyrkans insatser på vattenområdet. Nu pågår en stor kampanj där man kan lära sig mer och/eller skänka pengar till ett dass, en vattenpump, en brunn eller något annat som kan hjälpa en by att på lång sikt få en stabilare situation. Det går också att starta en egen insamling vilket jag har gjort. Härmed inbjuds alltså alla mina läsare att bidra till min insamling till en vattencistern. Klicka på den här länken så kommer du till kampanjsidan där du kan läsa mer och skänka 50 kr eller mer. Betalar gör du med kort eller via internetbank (funkar med SEB, Swedbank, Nordea och Handelsbanken). Pengarna samlas alltså in direkt till Lutherhjälpen och inte via mig eller någon annan. Vattencisternen kostar 2600 kr, och når vi taket börjar insamlingen automatiskt till en ny cistern. Den som hellre vill köpa något eget eller starta en egen insamling kan såklart göra det - en omgång vattenreningspulver kostar 50 kr, ett dass 300 kr och vatten till en hel by 55 000 kr för att ta några exempel.

Så här skriver Lutherhjälpen om vattencisternen:

I många länder regnar det stora mängder under regnperioden, men man saknar ett bra sätt att lagra regnvattnet för användning under den torra årstiden. Med en vattentank får människor rent vatten vid husknuten året runt. De kan dricka när
de är törstiga, sköta sin hygien enklare, och hushållssysslorna tar inte längre hela dagen när de inte måste gå långa sträckor för att få vatten. Vattnet räcker också ofta till att odla grönsaker och frukt året runt.

Jag lovar att återkomma med rapporter om hur insamlingen går.

Mer om hur Lutherhjälpen arbetar långsiktigt kan du läsa här.

Bilden kommer från lutherhjälpen och föreställer en sådan vattencistern som insamlingen går till.

Andra intressanta bloggar om: vatten, bistånd, insamling, lutherhjälpen, svenska kyrkan

Fler till yrkesutbildning - eller fler till friskolor?

2007-08-13T19:55:00.000+02:00

Fler söker till de yrkesförberedande programmen i gymnasiet och det blir därmed allt svårare att komma in där, har Ekot kört som huvudnyhet idag i lite olika varianter. Dessa nyheter bygger på en undersökning som Ekot själva gjort bland 80 kommuner om hur många som sökt och kommit in på de kommunala gymnasieskolorna. Många olika personer, allt från besvikna respektive nöjda sökanden till LO och skolchefer har fått kommentera. Och visst finns det mycket att säga - kommunerna måste kunna följa efterfrågan såväl på arbetsmarknaden som bland eleverna, och det är inte rimligt att en elev som har vg eller mvg i de flesta ämnen inte ska kunna bli rörmokare, som är ett av exemplen i inslagen. Det är också självklart att det ska finnas bra yrkesutbildning på gymnasienivå.

Men jag får en annan gnagande tanke. Och jag hoppas att jag har fel. Men i undersökningen sägs att det är relativt fler som söker de yrkesförberedande programmen på de kommunala gymnasieskolorna. Kan det vara så att allt fler av de studiemotiverade eleverna, oftast med akademisk bakgrund som redan i nian vet att de vill läsa en lång universitetsutbildning helt enkelt i högre utsträckning än förr väljer bort de kommunala gymnasieskolorna till förmån för friskolor? Kan utvecklingen med allt fler friskolor och möjligheten för företag att tjäna pengar på att plocka ut de "enkla" eleverna till sina skolor ha ökat på segregeringen i sådan grad att det märks i statistiken mellan yrkes- och studieförberedande program i de kommunala skolorna. Jag har ingen statistik på hur det ser ut, men hur många friskolor har ett bygg- eller hotell- och restaurangprogram?

Jag hoppas som sagt att jag har fel. Men det skulle tyvärr inte förvåna mig om det här är ytterligare ett tecken på att det behövs en kraftigt förändrad politik för att få en bra skola för alla elever som ökar sammanhållningen i samhället istället för segregeringen.

Andra intressanta bloggar om: politik, skolan, friskolor, yrkesutbildning, segregering

Konfirmadtal i predikobloggen

2007-08-12T16:44:00.000+02:00

Idag har jag konfirmerat 14 stolta och glada konfirmander i Köpings kyrka. Mitt tal till dem finns i predikobloggen.

Läs mer om konfirmation på svenska kyrkans webbplats.

Kyrkomötesmotion i Dagen

2007-08-09T21:51:00.000+02:00

Tidningen Dagen uppmärksammar en motion till kyrkomötet som jag har varit med och skrivit tillsammans med Anna Karin Hammar. Den föreslår att det ska tas fram klimatplaner i Svenska kyrkan för att underlätta miljöarbetet, inte minst på energisidan, och för att vara en förebild i ett genomtänkt miljöarbete med en helhetssyn. I artikeln kan man läsa mer om uppvärmning av kyrkor och andra speciella frågor just för kyrkorna i klimatarbetet.

Klimatplansmotionen är den ena av två motioner jag har varit med och skrivit till årets kyrkomöte, den andra handlar om lämplighetsprövning av prästkandidater. Men den ska jag återkomma till i ett senare inlägg.

Tidningen Dagen har förresten, som tredje svenska dagstidning, anslutit sig till Twingly, om någon missat det. För en såpass liten tidning som Dagen (jämfört med tidigare anslutna dn och svd) lär det göra stor skillnad i antalet bloggade artiklar och därmed läsare och kanske också så småningom större genomslag i övriga media. Dagen startades av pingströrelsen och är idag en ekumenisk tidning men med tyngdpunkt i frikyrkligheten. Den nya tf chefredaktören Elisabet Sandlund kom senast från Kyrkans tidning och är Dagens första svenskkyrkliga chef. Jag delar inte alltid (eller ganska sällan ibland) dagens åsikter men uppskattar dess bevakning av religiösa frågor. Förhoppningsvis kan det bli mer debatt om sådana i den svenska bloggosfären nu också.

Andra bloggar om: klimat, energi, kyrkomötet, svenska kyrkan, dagen, bloggosfären

Skrivet på andra håll

2007-08-08T08:21:00.000+02:00

I förra veckan var jag på konfirmandläger, och under tiden har Efter arbetet publicerat en krönika jag har skrivit, den här gången om socialdemokraternas skolrådslag.

Under konfirmandlägret höll jag också ett tal i samband med ett dop, och det finns att läsa i predikobloggen.

Ny predikan uppe

2007-07-29T00:05:00.000+02:00

Nu ligger dagens predikan uppe på predikobloggen: En grund värd att bygga på. Temat den här söndagen är "andlig klarsyn", det är lite kärvare än vanligt. Förhoppningsvis läsvärt ändå.

Bloggblogg: fortsatt sommartid

2007-07-26T22:35:00.000+02:00

Som ni märker händer det inte så mycket här på bloggen. Jag har visserligen börjat jobba igen efter semestern men inspirationen går inte hit till bloggen just nu. Det får helt enkelt råda sommarlugn här ett tag till. Men håll utkik, snart är jag igång igen i full fart. Och på söndag kommer en ny predikan i predikobloggen.

Kajsa valbevakar

2007-07-23T11:58:00.000+02:00

S-studentordförande Kajsa Borgnäs är tillsammans med några s-studenter i Turkiet och bevakar valet. Hon skriver på sin blogg, dels om valet, dels om de som väljer. Det senare inlägget är verkligen en spännande inblick i något som inte bevakas så ofta - de kvinnliga väljarnas diskussioner. Läs!

Almedalen har potential för vänstern

2007-07-19T11:05:00.000+02:00

Som bekant skriver jag krönikor för läsvärda nättidningen Efter Arbetet. Till dem skrev jag några reflektioner om Almedalen som av olika skäl inte kommit upp på sidan - så jag publicerar dem här så länge. [Uppdatering] Nu ligger texten uppe på Efter Arbetet också.

Är Almedalen almedammen - en klubb för elitens inbördes beundran - eller demokratins årliga sommarhögtid? Alla verkar ha en åsikt, de ängsliga minglarna som vill synas med rätt personer, pr-konsulterna som ständigt ser ut att vara på väg någon annanstans, de radikala alternativalmedalingarna utanför stan, frivilligarbetarna och folkrörelserna och såklart alla proffstyckarna. Kanske har de mängder med turister som trots allt finns i Visby eller framför allt utanför staden också en åsikt - den hörs hur som helst inte lika tydligt.

Jag tror faktiskt att Almedalsveckan har ganska stor demokratisk potential. Visst är mycket av rapporteringen från mingellivet alltför okritisk och visst finns det fog för kritiken att veckan blir ett nätverkande för eliten ur olika sfärer där intressekonflikter sjunker undan över rosévinet på uteserveringarna. Men trots allt ordnas väldigt mycket aktiviteter av organisationer som inte har en gigantisk budget eller tentakler i regeringskansli och pr-branch. Den som är intresserad kan gratis lära sig massvis om fackets arbete och utmaningar, situationen i Västsahara, hur det går med FN:S milleniemål eller hur regeringens vårproposition fördelar pengar mellan män och kvinnor. För en billig båtbiljett och en tältplats kan vilken frivilligorganisation som helst komma hit, gå på seminarier och ställa frågor och med lite tur träffa potentiella samarbetspartners och få nya vinklar. Nu är det ju inte så att vem som helst får tillfälle att trava fram till vilken minister som helst, men helt omöjligt är det inte. Ett exempel är studentrörelsen - lokala kårer, samarbetsorganet Sveriges förenade studentkårer, fackförbundens studentråd och politiska studentförbund - har i flera år kommit till almedalen och utbildningsfrågorna finns faktiskt på agendan. Och i år kom utbildningsministern till SFS frukostpicknick. Och oavsett ministernärvaro tror jag att de kontakter studentföreträdarna kan knyta ger mycket i dagliga påverkansarbetet.

Men jag tror att det krävs lite mer av den breda vänstern och radikala rörelser för att den här demokratiska potentialen ska slå ut. LO finns på plats och satsar ganska stort, och Vänsterpartiet har en hel del aktiviteter på sin egen dag fredag. Andra aktörer på vänstersidan har också seminarier och ungdomsförbunden finns på plats. Men jag tror att man skulle kunna ha mer samordning, fler tunga namn och de som kommer hit borde stanna längre, gå på seminarier och tillåta sig att vara med mer i samtalet. De aktörer - LO, de rödgröna riksdagspartierna, större fristående aktörer - som har en del resurser skulle kunna dels samordna sig med varandra, dels lyfta in mindre, fria grupper för att få till ett bredare samtal. Kanske kan man knyta ihop sig mer med de trots allt ganska många bistånds- och utvecklingsorganisationer som är här - Lutherhjälpen, diakonia, röda korset m fl - och ordna ett större seminarium med förslagsvis internationella gäster. Frågor om jämställdhet, rasism, global rättvisa och årets innefråga klimatet är bara några exempel på vad som skulle kunna diskuteras. Samarbeten och nya konstellationer kan både få upp frågor på agendan och utgöra en plats för samtal, idéutveckling och nytänkande för arbetarrörelsen och den breda vänstern. Kanske kan då också den mer frihetliga alternativa almedalsveckan lockas in till stan och delta i det samtalet.

I år har såväl partipolitiken som näringslivet tagit mindre plats. Det borde alltså nästa år finnas plats för en stark vänsternärvaro. En närvaro som inte minst skulle kunna ge det politiska samtalet och idéutvecklingen mycket. Om ni kommer, så kommer jag!

Andra intressanta bloggar om: politik, almedalen

Kyssen hetast - Reinfeldt iskall

2007-07-13T13:56:00.000+02:00

Westander PR korade i förmiddags kallast och hetast i Almedalen. Kallast blev Fredrik Reinfeldt - "för att han inte kom och att ingen verkar bry sig". Frånvaro av inte bara statsministern utan även många andra toppolitiker, och att många av de som kom inte stannade så länge, har onekligen påverkat almedalsveckan så att partipolitiken hamnat i bakgrunden till förmån för sakfrågor, intresseorganisationer och olika braschföreträdare.

Hetast i Almedalen var Kyssen - eller snarare vigseln mellan RFSL:s ordförande Sören Andersson och Daniel Juvas som fick mycket publicitet och uppmärksamhet men också var ett kraftfullt inlägg i en högaktuell politisk fråga, könsneutrala äktenskap. I år det personliga politiskt, onekligen.

Andra bloggar om: politik, almedalen, reinfeldt, pr, hetast, rfsl

Klassiskt Almedalsarrangemang: debatt och mingel

2007-07-12T19:07:00.000+02:00

Tvekampen på Wisby hotell stod ikväll mellan SSU:s ordförandekandidat Jytte Guteland och MUF:s ordförande Niklas Wykman och temat var ungdomsarbetslösheten. Högt tempo, publik som mest bestod av journalister och trogna fans till respektive ungdomspolitiker samt kända argument präglade den ganska underhållande debatten. Så här såg det ut.

Andra bloggar om: politik, almedalen, debatt, ssu, muf, mingel

Ett utbildningspolitiskt alternativ?

2007-07-12T19:01:00.000+02:00

Finns det ett utbildningspolitiskt alternativ till regeringens politik? Och hur ska det se ut? Det var frågorna i fokus på s-studenters utbildningspolitiska samtal med representanter för oppositionspartierna i riksdagen.

En rad olika frågor diskuterades - utbildningskvalitet, breddad rekrytering, samverkan mellan akademi och arbetsliv, jämställdhet bland professorer, forskningsanknytning, studenters ekonomi bland annat. En del frågor som egentligen rör skolan mer än högre utbildning kom också upp, som synen på friskolor, betyg och vuxenutbildning.

Även om paneldeltagarna inte riktigt ville säga det rakt ut, är det tydligt att det finns många punkter där de är överens. Just utbildningspolitiken är ett av de områden där det finns en stor samsyn i oppositionen och dessutom en stark politik. Satsningar på en fortsatt breddad rekrytering, många vägar in i högskolan, jämställdhet, kvalitet som inte står i motsats till utbyggnad och satsning på regionala högskolor. Det är en politik som står i tydlig motsats till regeringens politik som leder till mer skiktning, mer uppdelning, mer elitutbildning.

Flera stora frågor som togs upp kommer att behöva en fortsatt diskussion - friskolor, betyg, studenters trygghet och ekonomi, doktoranders villkor. Men förutsättningarna verkar vara goda inför en gemensam utbildningspolitik inför nästa val.

På bilderna: paneldeltagarna Marie Granlund, riksdagsledamot (s), Rossanna Dinamarca, riksdagsledamot (v), Mats Pertoft, riksdagsledamot (mp) samt s-studenters förbundsordförande Kajsa Borgnäs.
Andra intressanta bloggar om: politik, almedalen, utbildning, s-studenter, opposition

Skolrådslaget släppt

2007-07-12T17:15:00.001+02:00

Imorse släppte socialdemokraterna det första rådslagsmaterialet, och temat är skolpolitiken. Materialet innehåller fler frågor än påståenden och skickas nu ut för att diskuteras på bred front i partiet och kanske också på andra ställen.

Hela materialet finns att ladda ner här (pdf). Räkna med att jag återkommer.

Andra bloggar om: politik, socialdemokraterna, rådslag, skola, almedalen, skolpolitik

Mer Feber

2007-07-12T10:00:00.000+02:00

[Uppdaterad] Det är fler som skriver om Klubb Feber, Gotlands första Queerklubb:
QX reportage inför premiären
Radio Gotland hälsar på arrangörerna innan premiären (scrolla nedåt)
Gotlandska.se
Helagotland.net

Sen blir det ju mer Feber varje tisdag till och med 7 augusti. Nästa vecka blir det sannolikt färre politiker och fler brats - stockholmsveckan borde sätta sina spår även på Klubb Feber...

[Uppdatering] Nu har politikerbloggen lagt upp sina bilder också: här, här, här, här, här och här.

Bilden är tagen av Linnea Ornstein.
Andra bloggar om: klubb feber, hbt, gotland, visby, fest, queer

Hett på Feber igår

2007-07-11T13:57:00.000+02:00

[Uppdaterad) Klubb Feber igår var en fullständig succé, med mycket folk, hög stämning och bra musik. Här är några av mina vänner som var där - snart finns fler mingelbilder på klubbfeber.se. Uppdatering: De första bilderna är upplagda på klubbfeber.se nu.

Andra bloggar om: almedalen, klubb feber, politik, hbt, queerklubb, bilder, visby

Vetenskapsrådet fördjupar i Almedalen

2007-07-10T14:13:00.000+02:00

Idag har jag bevistat två mycket intressanta och välgörande icke-ytliga miniseminarier i serienSAMspråk - en satsning av Vetenskapsrådet, Riksbankens jubileumsfond, Vitterhetsakademien och FAS, som tillsammans är Sveriges största finansiärer av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Tanken är att låta en rad forskare inom hum-sam-området presentera sin forskning och få tillstånd ett samtal mellan politiker och forskarvärlden. Jag vet inte hur många politiker som hittat dit, men de två seminarier jag var med på var mycket spännande och dessutom relevanta.

Först lyssnade jag på Ashk Dahlén, islamolog från Stockholms universitet som talade om Shari'a och hur debatten om nytolkning och modernitet går hos några muslimska tänkare. Han berättade om hur vi i Sverige och västvärlden oftast mest ser de fundamentalistiska minoriteterna inom Islam och inte känner till den breda mittfåran, som i den klassiska islam innebär att Shari's snarare handlar om etik och levnadsregler för individen än ett lagsystem för rättsskipning - en metod för att fatta beslut och inte en lagbok. Inte minst i Europa men även i arabvärlden pågår sedan mer än hundra år diskussioner om hur shari'a kan och bär kombineras, integreras eller kontrasteras mot västerländsk rättsskipning och mänskliga rättigheter. Olika tankespår finns, såväl de som menar att shari'a-traditionen är förenlig med mänskliga rättigheter och europeiska länders lagstiftning, och de som menar att mer grundläggande revision (av shari'atraditionen) krävs för att de ska kunna kombineras.

Det andra seminariet var med sociologiprofessorn Sten-Åke Stenberg, Stockholms universitet, som talade om problemen med medias förenkling av forskningsresultat och vilken fara det innebär för opinionsbildning och inte minst politiken om man baserar beslut på den mycket förenklade och ofta feltolkade nyhetsrapportering om forskningsresultat. Med några slående exempel visade han hur olika forskningsrapport kan framstå, beroende på hur man väljer att presentera resultaten. Inte minst handler det om att man brister i den politiska analysen av resultaten. Även om ett visst beteende eller omständigheter innebär en förhöjd risk för något negativt, måste man fråga sig: hur många gäller det här egentligen? och vilken spridning finns - är sambandet entydigt eller (vilket är vanligare) hur många gäller det inte. Och då måste man också ställa sig frågan om vilka det är som står utanför - och kanske är det minst lika intressant som själva den förhöjda risken.
Samtalet efteråt kom att handla om bristen på mötesplatser mellan forskning och politik, och vikten av att lära sig undvika de enklaste fällorna. Något som fler politiker - och forskare och journalister - borde få tillfälle att diskutera.

Arrangörerna på plats vittnade om att intresset från forskarvärlden varit stort trots att planerna kom igång sent och verkade planera för en större satsning nästa år. Något som åtminstone jag skulle uppskatta - det behövs snarare mer fördjupning än mindre här i almedammen...

På bilderna: fil dr Ashk Dahlén och professor Sten-Åke Stenberg, båda från Stockholms universitet.
Andra intressanta bloggar om: almedalen, forskning, islam, sharia, politik, media

Ungdomsrådet fyller SSU:s funktion?

2007-07-10T13:32:00.000+02:00

Som de flesta andra skrivit om så handlade Monas tal till stora delar om ungdomar och ungdomars villkor. Jag blev särskilt glad över det stora fokuset på bostadspolitiken, en ofta eftersatt fråga, och att hon nämnde (om än alldeles för kort) det internationella solidariska perspektivet i samband med klimatfrågan.

Det är intressant med ungdomssatsningen, och särskilt annonserandet av ett nytt ungdomsråd. Jag har dock hört en och annan muttrande SSU:are som uppfattar rådet som ett underkännande av den egna ungdomsorgansiationen, och jag måste hålla med om att det finns en grund för den kritiken. En av de stora poängerna med att ha ett ungdomsförbund är väl att de kan bidra med ungdomsperspektivet i politiken - och med sin lokala organisation borde SSU ha större överblick gällande ungdomars villkor och frågor än de enskilda ungdomar som ska ingå i rådet. Men SSU kanske uppfattas som alltför upptagna av annat för att bidra med det perspektivet i partiet, något som i sig är problematiskt.

Andra intressanta bloggar om: politik, almedalen, socialdemokraterna, mona sahlin, ssu, ungdomar

Missa inte Klubb Feber ikväll!

2007-07-10T10:46:00.000+02:00

En kort påminnelse: ikväll har Gotlands första Queerklubb Feber premiär på restaurang Underbar vid stora torget i Visby. Det snackas överallt och det kommer mycket folk, tror arrangörerna Anna Ardin och Petra Ornstein. Vi ses på dansgolvet!

P.s. Feber finns inte i Almedalsprogrammet, eftersom det inte anses vara ett politiskt arrangemang. Men tanke på att det totalt bland alla flera hundra seminarier finns två arrangemang med HBT-tema, och att det aldrig funnits en gayklubb i Visby trots alla dess turister på sommaren tyder väl på att det är ett viktigt politiskt statement att få dansa med vem man vill.

Farligt att vara ung?

2007-07-10T10:40:00.000+02:00

Min Almedalsvecka började med ett seminarium hos LO i deras högkvarter på Hamnplan 5 och seminariet "Är det farligt att vara ung eller 55+?" och handlade om ungdomars respektive äldre på arbetsmarknadens villkor. Seminariet bestod dels av presentationer av två kommande rapporter av LO-utredarna Dan Andersson och Jenny Lindblad om ungas respektive äldres (55+) på arbetsmarknaden, där det är tydligt att det inte i sig är farligt att vara ung, eller ens att vara fattig eller arbetslös några år som ung. Många klarar sig ganska bra senare i livet trots några tuffa år som ung. Det som däremot slår igenom är - föga förvånande - kön och klass. Redan i den yngsta gruppen 20-24 har kvinnor märkbart lägre löner än män och detta håller i sig geom arbetslivet. Även de som har arbetarklassbakgrund har sämre förutsättningar att klara sig senare i livet än de unga med medelklassbakgrund som är arbetslösa eller lågbetalda några år mellan 20 och 30. När det gäller de äldre så har de delvis en liknande problematik som de yngsta på arbetsmarknaden, i alla fall de som fallit ur arbetsmarknaden och vill ta sig tillbaka. Det är inte svårt för den 55+are som har ett jobb att hitta ett nytt, utan det svåra är insteget - precis som för de yngre. Även här ser man att kvinnor har det svårare.

Presentationerna följdes av ett samtal mellan Kajsa Borgnäs, ordförande för s-studenter och LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin under ledning av Nisha Besara , som i mycket kom att handla om de ungas villkor och vikten av en bra utbildningspolitik för såväl arbetsmarknaden som för de ungas skull. När publiken släpptes in hanldade det även om skolpolitiken där Kajsa uttalade seminariets snyggaste formulering.

Det fungerar inte att plocka mobiler och flytta på mobbare. Vi ska plocka pengar och resurser och flytta till de kommunala skolor där de behövs mest.

På bilden: Kajsa Borgnäs, Wanja Lundby-Wedin och Nisha Besara
Andra intressanta bloggar om: politik, almedalen, lo, s-studenter, kajsa borgnäs, wanja lundby-wedin, utbildning, unga

På plats i Almedalen

2007-07-09T13:06:00.000+02:00

Efter en omänskligt tidig uppstigning imorse, lång busstur och morgonbåt är jag nu på plats i Visby. Nu väntar en vecka med seminarier, snack, mingel, fest och politik och förhoppningsvis en del semester. Höjdpunkter blir Klubb Feber imorgon och några spännande seminarier. Rapporter kommer - mycket politik, mindre skvaller.

Andra bloggar om: almedalen, politik, visby, almedalsveckan

Ta bort raggarbilseländet!

2007-07-06T23:56:00.000+02:00

Just nu pågår ett av de mest irriterande och otidsenliga - och tyvärr största och populäraste - evenemangen i Västerås: Power Meet. Det är en gigantisk raggarbilsträff som till viss del är en utställning av gamla fina bilar och till största delen är massa gamla (oftast inte lika fina) bilar som cirklar runt i stan och är fyllda med folk som dricker öl, lyssnar på musik och ibland låter. Jo, en hel del folk står vid sidan och tittar på också.

Förutom den allmänna klimatångest man kan få av alla dessa utsläpp som äger rum i min hemstad under helgen, det framkomlighetsproblem som dessa tusentals bilar innebär och hur ostädat det blir i stan efter helgen, är just nu det faktum att crusingrutten går precis utanför mitt fönster. Det pågår alltså en strid (men långsam) ström av bilar utanför konstant sedan igår kväll, de flesta med hög musik och en del med högljudda passagerare, och på parkeringsplatsen på andra sidan gatan pågår någon sorts fest.

Jag kanske inte förstår kulturyttringen eller tjusningen i varken bilar eller raggarkultur. Men just nu känns det rätt sunkigt att en av de stora festligheterna i den här stan är att 15 000 väldigt icke-miljövänliga bilar åker runt runt i och omkring stan. Förutom bensin konsumeras dessutom en hel del öl och tyvärr också delvis i kombination (öl och bilkörning, alltså). Att kommunen lagt en symbolisk summa på utsläppsrätter hos Naturskyddsföreningen lär knappast kompensera för varken koldioxidutsläpp eller nedsmutsningen som sker den här helgen. Jag kommer plötsligt ihåg varför jag under min ungdomstid (då jag bodde i Västerås senast) alltid såg till att åka från stan första helgen i juli...

Bilden kommer från svenska wikipedia, uppslagsord raggarbil, och är tagen på Power Meet 2005.
Andra intressanta bloggar om: bialr, miljö, power meet, västerås, klimatångest, raggarbilar

Bloggblogg: missad födelsedag

2007-06-29T12:58:00.001+02:00

Som ni har märkt är bloggandet lite mer sporadiskt sedan ett par veckor tillbaka, egentligen utan större orsak än att jag inte varit så sugen, haft så mycket att säga och är lite allmänt nedstämd och uppgiven inför det politiska läget. Men jag kommer nog tillbaka till mina gamla takter snart. Kanske var det mitt oegagemang i bloggandet för tillfället som gjorde att jag försummade min blogg på dess 2-årsdag igår. 28 juni 2005 skrev jag mitt första inlägg och sedan dess har det rullat på med viss utveckling. Under året som gått har ju bland annat min blogg fått en lillasyster, Martas predikningar, jag har skrivit litegrann (men inte så mycket som jag tänkt) på Oppositionen.se, jag har sommarvickat hos Jonas Morian (spekulanter till årets vikariat kan läsa här) och jag har skrivit mer i en del andra sammanhang också, nu senast i Efter Arbetet där jag numera är återkommande krönikör.

Mitt allra första inlägg i bloggen är, precis som förra året, tyvärr sorgligt aktuellt.

Kyrkskoj på semesternivå

2007-06-29T11:22:00.000+02:00

Idag är sista dagen innan semester för min del, att det är semestertider (och lite lägre tempo) här märks bland annat på antalet skojiga mail som dyker upp från medarbetare utan den vanliga arbetsbelastingen. Så, här bjuds på kyrkvarianten på americans funniest home videos. Kanske inte den mest subtila formen av humor, men det är ju semester...

Andra bloggar om: skoj, humor, kyrkan

Slutet för kyrkans begravningsbyrå?

2007-06-26T20:55:00.000+02:00

De senaste åren har några församlingar i Svenska kyrkan drivit begravningsbyråer i församlingens regi, något som varit mycket omdiskuterat. Nu har Överklagandenämnden för Svenska kyrkan satt ner foten - Kungsörs församling gjorde fel som startade verksamheten, rapporterar Kyrkans tidning idag.

Det är ett antal församlingar som startat begravningsbyrå, men det var Kungsörs församlings kyrkorådsbeslut som överklagades. I Domkapitlet fick församlingen rätt men överklagandenämnden kör nu alltså över domkapitlets beslut, med hänvisning till att en affärsdrivande verksamhet på begravningsområdet inte är förenlig med myndighetsutövningen som kyrkan har i begravningsverksamheten, och kan inte heller sägas vara en del av församlingens grundläggande uppgift som den beskrivs i Kyrkoordningen. Faktum är att frågan har behandlats av kyrkomötet 2004, då man sade nej till att starta en rikstäckande begravningsbyrå för kyrkan och ungefär samma argument anfördes då som nu.

Jag har tidigare uttryckt skepticism gentemot den här verksamheten och tycker alltså att Överklagandenämnden fattat rätt beslut. Jag tycker att tendensen att starta en rad olika mer eller mindre vinstinbringande affärsverksamheter i gränslandet till kyrkans uppgift, som en del församlingar ägnar sig åt är tveksam. Dels för att det kan vara oschysst konkurrens, eller för att det är verksamhet som ska bedrivas av kommun eller landsting. Men framför allt tycker jag att församlingar måste fundera på varför man har olika verksamheter och vad som är ens uppgift. Dels kan "sidoverksamhet" ta över kärnverksamhet, men risken finns också att den - om den misslyckas eller uppfattas som stötande eller inte legitim - kan slå tillbaka på det förtroende som kyrkan måste ha bland människor för att fungera i sin grundläggande uppgift.

Andra intressanta bloggar om: svenska kyrkan, kyrkan, religion, begravning, kyrkans begravningsbyrå

Midsommartankar

2007-06-25T13:45:00.000+02:00

Igår höll jag en betraktelse över midsommar, skapelsen och vårt ansvar, lagom lättsamt i midsommartid. Den finns på predikobloggen.

Mäktiga män gör saker tillsammans

2007-06-21T08:13:00.000+02:00

Dags för ny krönika i Efter Arbetet. Den här gången om mansnätverken och maktsällskapen dit kvinnor (och en hel del män) är uteslutna.

När akademien öppnas för allt fler kryper makten in i nya stängda rum. Människor med makt kommer alltid vilja behålla den makten, och hålla den inom sina egna kretsar. Den som vill omfördela till ett mer jämlikt samhälle måste ha ambitionen att omfördela inte bara resurser, utan också makt och inflytande. Och vill vi göra det, då tror jag att vi måste ta mansmaktsföreningarna på allvar.

Andra bloggar om: politik, krönika, män, feminism, efter arbetet, sällskapet

Kött är problematiskt

2007-06-20T09:19:00.000+02:00

Folk frågar mig ibland (ganska ofta faktiskt) varför jag inte äter kött. Lisa Gålmark sammanfattar de viktigaste argumenten i Aftonbladet idag.

(Fast de feministiska aspekterna har jag inte direkt reflekterat över förut, måste erkännas.)

Kajsa Borgnäs linjetal som s-studenters ordförande

2007-06-16T23:15:00.000+02:00

Som utlovades i förra inlägget så finns nu Kajsa Borgnäs tal som nyvald ordförande för S-studenter publicerat - på hennes alldeles färska blogg. Hon kallar det blygsamt för ett tacktal men till form och innehåll är det snarare ett klassiskt socialdemokratiskt linjetal.

Ellen Key sade en gång: ”Jag är socialist, demokrat, ja revolutionär, brinnande revolutionär. Men vi måste skona det sköna, personlighetens rätt, individualiteten. Socialismen får inte bli fiende till individualismen. De två måste förenas. Detta gör Hjalmar Branting. Håll er till honom.”

När jag läser dessa rader undrar jag – vad betyder de idag? Kan vi vara revolutionärer idag, med våra privilegier och vår kunskap om hur samhället ser ut?

Svaret, för oss som vill arbeta för en mer jämlik värld, måste vara, ja.

När de globala orättvisorna får ett ansikte i ett gatubarn i Kenya, när inkomstskillnaderna ökar och könsförtrycket blir verklighet i den låga kvinnolönen, maktlösheten, då ser vi vår utmaning. Vårt konkreta arbete i studentförbundet för det sammanhållna samhället, utbildningsrätten, den jämlika högskolan, är politisk praktik som skapar utrymme för individer, möjlighet för förändring och tillåter människor att förändras. För politik är inte bara ett sätt att tycka och tänka, ett sätt att argumentera för sin sak eller ens en önskan om en bättre värld. Politik är också ett sätt att leva. Politik handlar om din och min person, om vilka vi vill vara i världen. Det handlar om vad vi vill kämpa för att uppnå och vad vi är beredda att avstå för att dela med oss av. Att vara demokratisk socialist och feminist är att se hur allt hänger ihop. Du kan inte vara jämlik om inte jag är det, jag kan inte vara jämställd om inte du är det. Viljan till förändring finns bara där självinsikten finns. Att se sitt eget läge, vilja jämlikhet och göra politik, att göra det på gränsen omöjliga möjligt, det är det mest revolutionära som finns. Så kan också vi vara revolutionärer idag.

S-studenters hemsida är fortfarande inte uppdaterad, ens med ett pressmeddelande men det borde dyka upp imorgon eller på måndag.

Andra intressanta bloggar om: politik, socialdemokraterna, s-studenter, kajsa borgnäs, linjetal, bloggtips

Idag blir Kajsa ordförande

2007-06-16T12:40:00.000+02:00

Just nu pågår Socialdemokratiska studentförbundets kongress. Förutom att anta ett nytt allmänpolitiskt program ska kongressen också välja en ny ledning, och den som idag väljs till ordförande är Kajsa Borgnäs från Uppsalaklubben Laboremus.

Kajsa är 24 år, uppvuxen i Tumba i södra Stockholm men har läst sin utbildning i Uppsala, Boston Collage och S:t Petersburg. Kajsa är som de flesta s-studenter pol.mag-student men har nationalekonomi som huvudämne. Jag har känt Kajsa sen hon gick med i Laboremus våren 2004 och vi har följts åt genom studentpolitiken. I Laboremus har hon bland annat varit kassör, suttit i kårfullmäktige, lett en studiecirkel om ideologi och varit med i föreningens Kubaprojekt. Det senaste året har hon suttit i s-studenters förbundsstyrelse som internationell sekreterare.

Kajsas är en verklig internationalist - hon talar ryska obehindrat och har rest i många olika sammanhang och är väl insatt i såväl internationell politik som asylfrågor här hemma i Sverige. Hon är en brinnande feminist och kommer med stor sannolikhet kunna såväl driva en feministisk politik som en fortsatt fördjupning av förbundets interna jämställdhetsarbete.

S-studenter har under de senaste åren haft fyra viktiga områden: utbildningspolitik, jämställdhet, internationella frågor och idépolitik. Med Kajsas kunskaper och erfarenheter tror jag att den inriktningen kommer att ligga kvar, men med en ytterligare förstärkning på det internationella området.

Jag känner Kajsa som en drivande och engagerad person med enorm kapacitet - få personer jag har träffat kan så snabbt som hon sätta sig in i nya sammanhang och områden och lära sig de viktiga frågorna och linjerna. Hon har en skarp analytisk förmåga och dessutom förmågan att formulera sig, inte minst i skrift. Kajsa har också förmågan att omsätta idéer i praktisk handling och det ska bli mycket spännande att följa studentförbundet under hennes ledarskap. Förhoppningsvis kan hon fortsätta den positiva utveckling som förbundet har haft de senaste åren under Magdalena Streijfferts ledning, då det tidigare starka falangtänkandet sjunkit undan till förmån för ett mer gemensamt arbete och enat förbund. Kajsa har under nomineringsprocessen haft ett brett stöd från en rad olika klubbar som traditionellt tillhört olika falanger - något som bäddar för en fortsatt enighet i förbundet.

Enligt säkra källor kommer Kajsas linjetal som hon ska hålla senare idag snart finnas tillgängligt på nätet. Tills dess kan man läsa exempelvis några artiklar av Kajsa:
För en solidarisk utrikespolitik (Libertas januari -07)
Socialdemokraterna och asylpolitiken (S-studenters hemsida, mars -07)
Irak och det amerikanska dilemmat (Tvärdrag april -07)
Upp till kamp för rätt till utbildning (AiP maj -07)

Bilden kommer från Republikanska föreningen. Kajsa Borgnäs debatterar framför slottet på Republikens dag 6 juni.
Andra intressanta bloggar om: politik, socialdemokraterna, kajsa borgnäs, s-studenter, val, socialdemokratiska studentförbundet, studenter

Tänd ett ljus

2007-06-13T22:32:00.000+02:00

Efter några dagars intensivt jobb orkar jag inte blogga. Bara bjuda på ett länktips: ljuständning på nätet. Tänd ett ljus för någon eller något du tänker på.

Via Universitetskyrkan Uppsala.

En seger för Jericho-fansen - men kan Veronica räddas?

2007-06-10T22:55:00.000+02:00

För ett par veckor sedan, i samband med de amerikanska tv-bolagens presentation av höstens tv-tablåer så tillkännagavs också vilka serier som förnyas och vilka som avslutas. En av de som avslutades var katastrofdramat Jericho på CBS, som har haft ganska dåliga tittarsiffror men desto mer hängivna fans. Dessa hängivna fans startade en välorganiserad och intensiv men vänlig kampanj som nu har gett resultat - i vinter kommer 7 nya avsnitt av serien, enligt tv-guides skvallermästare Michael Ausellio.

Beskedet kom genom ett öppet brev på cbs hemsida där chefen Nina Tassler meddelar nyheten men samtidigt att serien behöver bättre tittarsiffror för att klara sig i längden och hoppas att fansen nu lägger lika mycket energi på att värva nya tittare som de ägnat åt att rädda serien.

Det har länge pratats om hur de stora film- och tv-bolagen i allt större utsträckning lyssnar på fans - från att tidigare sett dem som i det närmaste ett problem (eller i alla fall irriterande) ses de idag allt mer som en tillgång och en viktig kundgrupp. Uppenbarligen ser CBS också de organiserade Jericho-fansen som en potentiell marknadsföringskanal.

Ytterligare en nedlagd serie har välorganiserade fans - Veronica Mars som nu läggs ner efter sin tredje säsong. Insamlingar, protestlistor och massvis med mars-bars som skickas till tv-bolaget CW har inte gett resultat hittills, men efter att Jericho förnyats vädrar VM-fansen morgonluft. Slutgiltigt besked om VM:s framtid kommer senast den 15/6 - kanske kan Veronica också överleva med hjälp av kampanjande tittare.

Veronica Mars svenska fansida
Jericho ska visas på TV4+ i år, Veronica Mars tredje och sista (?) säsong börjar visas på svt2 på torsdag 14/6.

Andra intressanta bloggar om: kultur, tv, jericho, veronica mars, tv-serier, påverkan, fans

Skolavslutningstal - till studenterna

2007-06-08T15:39:00.000+02:00

Jag har haft skolavslutningar idag i Köpings kyrka. Frågan om skolavslutningar i kyrkan kan man tycka mycket om, men det ska jag inte ägna mig åt här och nu (tyckande, alltså). Jag höll i alla fall ett tal till studenterna, och det kan man läsa i sin helhet på min predikoblogg.

Det låter kanske lite töntigt när man säger det så här rakt ut, men jag tror att det kan vara viktigt att komma ihåg en dag som idag: vem du är och att du är värdefull beror inte på vad du presterar. Ditt människovärde avgörs inte på om du får bra betyg, får hög lön eller blir ihop med snyggaste tjejen eller killen. Du är oändligt värdefull bara för att du är. Vi kristna kallar det för att vara skapad till Guds avbild, att varje människa bär ett spår av gudomlighet, en spegling av evigheten. I FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna uttrycks det som att det finns ett inneboende värde och värdighet hos alla som tillhör människosläktet. Du är du, och ingen är bättre på det än just du. Att vara lyckad är inte samma sak som att vara lycklig.

Dags att avskaffa TV-licensen

2007-06-07T10:42:00.001+02:00

Så heter min krönika i Efter Arbetet idag.

Ett utdrag:

Det kanske största problemet med licenssystemet är att det är just en avgift och inte en skatt. Avgifter har vi ju på offentlig service som individen använder, exempelvis barnomsorg, sophämtning eller utfärdande av bygglov. Men public service är inte i mina ögon framför allt en service som ska bekostas av individen, utan en viktig beståndsdel i samhället som ska finnas tillgänglig för alla och bekostas gemensamt, mer att likna vid vägnätet, skolan eller friluftsområden. Även presstödet och stöd till kulturinstitutioner betalas ju med skattemedel där vi betalar efter förmåga, inte en fast avgift. Grunden för ett solidariskt samhälle med högt skatteuttag är ju just att vi inte betalar bara för det vi använder själva utan för det som behövs i samhället. För demokratin är starka public service-media en viktig infrastruktur som vi borde betala tillsammans. Avgiftsfinansieringen i kombination med det föråldrade teknikbegreppet gör det extra problematiskt – om det handlar om en avgift för en service, varför ska då den som bara ser på reklamfinansierade kanaler eller dvd betala tv-avgift?

Andra bloggar om: politik, tv-avgift, tv-licens, svt, public service

Läs Kajsa Borgnäs om framtidens utbildningspolitik

2007-06-04T14:19:00.000+02:00

Är inte så inspirerad i bloggandet för tillfället, har lite andra bollar i luften. Men så länge tycker jag ni ska läsa Kajsa Borgnäs debattartikel i aip om hur den framtida socialdemokratiska utbildningspolitiken borde se ut. Kajsa är ledamot i s-studenters förbundsstyrelse och väljs sannolikt till förbundets ordförande på studentförbundets kongress i Malmö nästa helg. I artikeln drar Kajsa upp några viktiga punker för framtidens utbildningspolitik:

- Kraven på ”tydlighet” i utbildningssystemet får inte förväxlas med särskiljande av elever. Att sätta ”kunskaperna i centrum” betyder inte att de barn med mest kunskaper ska sättas i centrum, få fler valmöjligheter och stärkt självförtroende medan de som lär sig långsammare inte får det.
- Gymnasieskolan ska inte vara uppbyggd främst efter dem som tidigt vet att de kommer att vilja ha ett praktiskt eller teoretiskt yrkesliv utan efter de elever som är osäkra i sina val.
- En fortsatt utbyggnad av högskolan handlar om rättvisa mellan generationer; 90-talisterna har samma rätt till högskolestudier som 80-talisterna, trots att de är många fler. Sverige ska inte vara det enda land i världen som minskar antalet högskolestuderande!
- Gymnasiet och högskolan ska utbilda för samhällsliv såväl som för arbetsliv. Vi måste vara tydliga med att vi inte vill ha en särskiljande skola, att vi inte vill ha tillbaka elithögskolan.
- Väl utbyggd vuxenutbildning och allmän högskolebehörighet handlar om rättvisa i efterhand - man ska kunna ändra sig när världen, eller man själv, förändras.

Andra bloggar om: politik, kajsa borgnäs, utbildning, s-studenter

Ovanligt intressant konflikt

2007-06-02T09:48:00.000+02:00

Konflikt i P1 är alltid värt att höra, men dagens program var ovanligt intressant. Det handlar om migration, om papperslösa arbetares vidriga villkor i Sverige och om hur det amerikanska tjänstesektorsfacket lyckats organisera de papperslösa i Los Angeles. Lyssna på webben.

Friday Night Lights - riktigt bra tv ikväll

2007-05-29T19:58:00.000+02:00

Ikväll kl 21.55 börjar Kanal 5 visa det hyllade fotbollsdramat Friday Night Lights om ett high school-lag i en småstad i Texas. Serien följer den nya tränaren Eric Taylor och hans familj, spelarna och deras kompisar och familjer. I stan kretsar nästan allt kring fotbollen och laget och trycket är hårt på tonåringarna som inte alltid har särskilt bra förutsättningar från början.

Låt er inte luras av att det handlar om fotboll. Det handlar nämligen inte så mycket om fotboll. Eller jo, det gör det ju, men det handlar framför allt om människorna, om drömmar och vilja, om hur svårt det är att uppnå sina mål. Serien är också förvånansvärt intressant ur ett klassperspektiv och behandlar rasism på ett nyanserat och snyggt sätt. Låt er inte heller luras av att femman kallar det en ungdomsserie (eller "ny, snygg ungdomsserie" för den delen). Den handlar visserligen om tonåringar i high school men den har betydligt mer djup och mindre moralkakor än det mesta som lanseras som ungdomsserier.

Friday night lights är helt enkelt riktigt bra tv. Och det som jag gillar mest med serien är dels karaktärerna (och skådespelarna) som man verkligen känner för, dels hur den är berättad. Serien har en befriande avsaknad av övertydligheter och "nu-händer-det-något-viktigt"-markörer och pretentiös dialog (Heroes raka motsats på den punkten) och är dessutom nästan helt filmad med handkamera. Det ger en nästan dokumentär känsla och gör det aningens svårare att hänga med i handlingen (texasdialekten gör sitt till) än en del andra serier men när man vant sig är det mer befriande än krångligt.

Missar du kvällens avsnitt sänds det i repris på söndag kl 16.45.

I och med FNL visar femman framfötterna igen när det gäller snabba inköp av stora amerikanska serier. Visserligen inte lika snabba som på Ugly Betty och Brothers and sisters men det är ändå ett faktum att Kanal 5 har en lång rad av de serier som har bäst tittarsiffror/mest kritikerrosade under den gångna säsongen. Svt ligger hopplöst efter, även TV4 (som ju har House och Lost bl a och snart Heroes) och TV3 har fler stora serier. När nu Six feet under slutar, Veronica Mars sista säsong börjar sändas och Sopranos knappast heller kommer fortsätta för evigt undrar man ju lite om svt tänker på framtiden. Det görs otroligt mycket högkvalitativt tv-drama just nu, det vore väl inte för mycket begärt av public service att sända åtminstone något av det?

Friday night lights officiella hemsida (nbc.com)
Friday night lights på imdb

Andra intressanta bloggar om: kultur, tv, friday night lights, kanal 5, tv-serier

Don't be kate! - bäst på ungdomsfestivalen

2007-05-28T11:39:00.001+02:00

I helgen har jag jobbat på Barn-och ungdomsfestivalen - ett samarbete mellan Svenska kyrkan och kommunens Kultur och fritidsförvaltning i Köping. En lång rad lokala band och ett och annat inrest har spelat på scenen under två dagar, på dagtid för barn och familjer och på kvällarna för ungdomarna. Jag jobbar inte så mycket på ungdomssidan i församlingen i vanliga fall så det var kul att vara med och hänga bland det stora antalet frivilliga ungdomar som drev café, roddade och fixade. Under helgen pågick samtidigt Köpingsyran, en klassisk stadsfestival med öltält, dansband, tivoli och massvis med langos och billiga t-shirts att köpa. Ungdomsfestivalen var onekligen en av de trevligare delarna av stan under helgen.

Rent musikaliskt tyckte jag höjdpunkten var det allra första bandet som spelade - de tuffa elektropoptjejerna från Stockholm i Don't be Kate! Tyvärr spelade de redan på fredag eftermiddag och då bestod publiken av högt räknat 20 personer (inklusive ungdomarna som jobbade i cafét och ljud/scenjobbarna). Trist, eftersom de inte bara hade ett helt eget ljud jämfört med hårdrocken som totalt dominerade resten av festivalen utan dessutom hade en väldigt skön stil och bra eget material. De verkade inte ta bristen på publik särskilt hårt, men jag hoppas att de ändå genom det här inlägget ska få ett och annat besök på sin myspace-sida. Det är de värda. Där står också när de spelar i Stockholm i sommar, gå och kolla!

Andra bloggar om: musik, don't be kate!, ungdomsfestivalen, svenska kyrkan, köping

Krönika i Efter Arbetet: Varför är vi så rädda för R-ordet?

2007-05-23T08:09:00.000+02:00

Med start idag ska jag med jämna mellanrum skriva krönikor i nättidningen Efter Arbetet. Det är en läsvärd tidning (även när inte jag skriver där alltså) med dagliga ledarkommentarer, debatt och nyhetsartiklar och alltså även krönikor skrivna av en bred vänster med tyngdpunkt i socialdemokratin.
Min första krönika ligger ute nu och heter Varför är vi så rädda för R-ordet? Där skriver jag bland annat:

I den svenska debatten verkar ”rasist” ha blivit en etikett med väldigt tydligt innehåll: en individ som har en medveten och uttalad uppfattning att mänskligheten är indelad i raser och att vissa raser är och ska vara överordnade andra. ”Rasist” blir då en illvillig anklagelse och utifrån den definitionen kan Sd enkelt säga att de inte är rasister. Men om vi istället – vilket jag anser vara mycket rimligare – ser rasismen som en struktur som finns i vårt samhälle och vår värld och som kan ta olika uttryck och inte är helt personberoende, då blir situationen en annan. På samma sätt som sexism inte nödvändigtvis är en hållning hos vissa individer utan en struktur som män och kvinnor tillsammans bär upp, men som drabbar kvinnor hårdast.

Andra bloggar om: politik, krönika, efter arbetet, rasism, sverigedemokraterna

Lyckad gala till stöd för kvinnojouren

2007-05-22T11:16:00.000+02:00

Så löd förstarubriken på Bärgslagsbladets framsida (ej på nätet) igår måndag. Och det är bara att hålla med. Trots några sena avhopp och en magsjuk konfencier - Annika Jankell, som skickade sin superproffsiga svägerska Lotta Jankell, programledare för Hippo, istället - blev det en jättefin kväll i Köpings kyrka som c:a 120 personer besökte.
Pandora, Camilla Brinck och Lina Adolphson, musiker i församlingen, stod för sången tillsammans med det otroligt duktiga bandet och körsångare ut vår gospelkör Up 2 U. Musiken var ganska blandad - bland annat sjöng Camilla Brinck sin låt Tell me (med ursnyggt UK garage-inspirerat komp av bandet), Pandora sjöng Så-som-i-himmelen-balladen Gabriellas sång och en riktig gospelrökare, medan Lina sjöng Somewhere (ur West side story) och Som en bro under mörka vatten. Det avslutande suggestiva arrangemanget av Härlig är jorden med bandet och duett mellan Lina och Pandora var något i hästväg. Kvinnojouren berättade som sitt arbete, liksom vår diakon Sylvia Launics-Aronsson. Själv bidrog jag med några inledningsord och högläsning ur Magdalena Graafs självbiografi Det ska bli mig ett sant nöje att döda dig.
Förutom de intäkter från biljettförsäljningen som Kvinnojouren KAK fick in under kvällen har de även tilldelats ett stipendium från IF trygghetsfond på 50 000 kr - ett välkommet tillskott men fortfarande inte tillräckligt för att rädda verksamheten resten av året.

Förhoppningsvis ska jag hinna lägga upp lite bilder såsmåningom.

P4 Västmanland gjorde också ett reportage igår.

Andra bloggar om: kvinnojouren, köping, insamling, svenska kyrkan, pandora, camilla brinck, lina adolphson

Louise Callenberg (s) ny ordförande för Uppsala studentkår

2007-05-17T14:14:00.000+02:00

Uppsala studentkår blir röd-grön-svart nästa år. Efter konstituerande kårfullmäktige igår står det klart att kåren kommer att styras av en styrelsekoalition bestående av s-studenter, vänsterns studentförbund, gröna studenter och piratstudenterna. Ny ordförande är Louise Callenberg (s), vice ordförande blir Hanna Mörck (vsf) och Mattias Bjärnemalm (pirat). Det partipolitiskt obundna partiet UUS lämnar alltså styrelsen för första gången på många år. De kommer alltså att utgöra opposition tillsammans med Borgerliga studenter.

Förutom att jag såklart är glad och stolt över att en s-student blir kårordförande i Uppsala (den senaste var Ignatio Vita 2002/03) så är det särskilt kul att det blir just Louise. Hon är nämligen teologistudent och prästkandidat för Göteborgs stift. Jag vet inte när en teolog var kårordförande för Uppsala (eller någon annan större studentkår för den delen) men jag tror att det var ganska länge sedan. Och jag är övertygad om att Louise kommer göra ett mycket bra jobb. Under det här året har hon varit studiebevakare, alltså deltidsarvoderad på lokal nivå, på teologiska fakulteten och bland annat jobbat med implementeringen av den nya examensordningen. Teologen är en av de fakulteter som påverkas mest av den nya ordningen då teol kand-examen försvinner och samtidigt pågår arbetet med att ta fram nya kurser i samverkan mellan universitetet och kyrkan, och även i det arbetet har Louise varit inblandad som studentrepresentant. Innan Louise kom till Uppsala har hon också pluggat på Göteborgs universitet och hunnit med att vara kåraktiv där. Hon har dessutom ytterligare en erfarenhet som är ovanlig bland kåraktiva: hon är förälder. Ungefär 20% av alla studenter i Sverige har barn men mycket få av de engagerar sig i kåren trots att föräldrar ofta kommer i kläm när lärosätena inte sköter sig - den som har dagistider att passa har extra stort behov av att få scheman i tid och att tentera på ordinarie arbetstid, för att bara ta två exempel. Att ha den erfarenheten i kårpresidiet kommer nog vara värdefullt på många sätt och förhoppningsvis lyfta förädrars perspektiv på olika sätt gentemot universitetet, kommunen och nationellt.

Grattis och lycka till Louise och den nya styrelsen!

Andra bloggar om: politik, s-studenter, uppsala, utbildning, kårpolitik, uppsala studentkår, louise callenberg

Viljan försätter berg - stöd Kvinnojouren i Köping

2007-05-12T14:17:00.000+02:00

Kvinnojouren i Köping - Arboga - Kungsör har, som många andra, en tuff situation ekonomiskt. Nu ordnar Kvinnojouren KAK en stödgala "Viljan försätter berg" i samarbete med Köpings församling där bland andra jag ska vara med. Söndag 20/5 kl 18 i Köpings kyrka går den av stapeln och medverkar gör bland andra Annika Jankell, Dominika Peczynski, schlagersångerskan Camilla Brink, Pandora, delar av gospelkören Up 2 U och Lina Adolphson som är musiker i vår församling.

Stödgalan har fått en del lokal medial uppmärksamhet, bland annat i Bärgslagsbladet (som inte lägger ut artiklar på nätet), TV4 Mälardalen och nu senast i lokalkanalen Västra Mälardalens television. I det inslaget medverkar jag och några av mina kollegor, inklusive Lina som ger smakprov på hur det kan låta nästa söndag. Reportaget kan ses på nätet den närmaste veckan, vårt inslag är c:a 7.30 in i programmet.

Biljetterna kostar 150 kr och säljs på Big Inn och turistbyrån i Köping, på biblioteket i Kungsör och på turistbyrån i Arboga

Andra intressanta bloggar om: kvinnojouren, stödgala, köping, svenska kyrkan, insamling

Sjätte sinnet - konstutställning i Köpings kyrka

2007-05-11T15:32:00.000+02:00

På torsdag 17/5, Kristi himmelsfärds dag, öppnar en konstutställning i en rad kyrkor i Västerås stift - Sjätte sinnet. I 23 kyrkor runt om i Västmanland och Dalarna har varsin konstnär inspirerats av kyrkorummet och gjort ett konstverk (eller i vissa fall en hel utställning) i mötet med rummet på temat Sjätte sinnet. Under hela sommaren kommer utställningen vara öppen och Västerås stift, som står bakom projektet, har dels producerat en karta med alla kyrkorna och information om konstnärerna, och dels gjort en konstkatalog som kommer att vara klar ungefär till midsommar. Istället för att ha en vandringsutställning med flera verk som rör sig mellan olika kyrkor kommer alltså utställningen pågå samtidigt i alla kyrkorna, från Älvdalen i norr till Nora i söder. Det är olika tekniker och typer av konstverk i de olika kyrkorna - exempelvis konstfilm/installation i Ljusnarsberg, glaskonst i Västerås domkyrka, textil i Stora Tuna kyrka och träskulptur i Hedemora.

Köpings kyrka är också med i projektet och hos oss kommer konstnären Sara Gustavsson från Stockholm ställa ut. Exakt vad det blir har vi inte fått se än, men det handlar om ett flertal målningar som kommer att utgöra utställningen.

Invigning och vernissage blir i samband med gudstjänsten kl 11 på torsdag. Det är en ekumenisk gudstjänst tillsammans med en rad andra församlingar här i Köping, som traditionen är på Kristi himmelsfärd här i stan. Vi har tagit fasta på utställningens tema och vi hoppas att det blir en gudstjänst för alla sinnen - det blir bland annat dans i kyrkan.

Information om alla kyrkorna och verken finns hos Västerås stift. Utställningen har öppet till den 2:a september.

Andra intressanta bloggar om: svenska kyrkan, kultur, köping, västerås stift, konst, utställning, sjätte sinnet

Kyrkan och Stiftsgården satsar på Tällberg

2007-05-10T13:47:00.000+02:00

[Uppdaterad] Tällberg forum är ett spännande evenemang som arrangeras varje år i Tällberg som ligger mellan Leksand och Rättvik i Dalarna. Byn, som annars är mest känd för sina fina hotell/span blir några dagar i juli varje år mötesplats för ledare från näringsliv, politik och organisationer från hela världen. Tanken är att genom olika seinarier, gruppsamtal och föreläsningar diskutera förutsättningar för gemensamma lösningar på globaliseringens problem och att ta tillvara dess möjligheter.

Forumet har ett ganska tydligt näringslivs perspektiv och är inte i sig något öppet sammanhang. Samtidigt är det itne heller något helt slutet maktmöte - det verkar varken likna World social forum eller world economic forum, om de nu skulle vara jämförelsepunkterna.

I samband med Tällberg forum ordnas en hel del öppna aktiviteter som riktar sig dels till forumdeltagarna och dels till allmänhet och turister, framför allt i Leksand. Även Svenska kyrkan är med och ordnar ett förmöte på Stiftsgården i Rättvik - Rättvik förrum. Tanken är att samla människor innan men också erbjuda deltagare boende på stifstgården under forumet med möjlighet till samtal på kvällarna. Förrumet är öppet även för de som inte ska deltaga i forumet, och är Temat är Hopp och profetisk röst – kyrkan om klimatfrågorna.

Kyrkans tidning har skrivit mer om Rättvik förrum (nr 17/07, klicka i listen). Där berättar Lena Bergqvist, ansvarig på Västerås stift:

– Syftet är att öka kunskapen om miljö och hållbar utveckling och samtidigt utnyttja dragkraften från Tällberg Forum, säger Lena Bergqvist, miljöansvarig på Västerås stift och den som tillsammans med Stiftsgården och diakon Annaeva Lagergren i Leksand tagit initiativ till träffen.Bra föreläsare– Tällberg Forum engagerar många bra föreläsare som vi har möjlighet att lyfta över till Rättvik dagarna innan. I år har vi till exempel EU-parlamentarikern Anders Wijkman som rapporterar från ett EU-perspektiv och psykologen Maria Ojala som berättar om sin avhandling som handlar om ungdomar och klimatångest. Rättviksmötet erbjuder också en plattform för deltagare på Tällberg Forum. Det var tidigare ett helt slutet arrangemang för forskare och makthavare inom näringsliv och samhälle, men rymmer numera också öppna föreläsningar.

[Uppdatering] Nu finns programmet som pdf (från Västerås stift).

Andra intressanta bloggar om: Tällberg forum, stiftsgården, dalarna, politik, klimat, svenska kyrkan

Tidningsreportage om pappas husrenovering

2007-05-10T13:26:00.000+02:00

Mer i avdelningen stolthet över familjen: jag har tidigare skrivit om att mina föräldrar håller på och renoverar ett kulturmärkt hus i Torshälla utanför Eskilstuna. Nu har renoveringen kommit igång på allvar och Eskilstunakuriren har gjort ett fint reportage med min pappa. Reportaget finns inte på e-kurirens hemsida men som pdf på husprojektets hemsida där en sporadisk byggblogg med mycket bilder också finns.

Bilden är tagen av Torbjörn Axner och föreställer det stora allrummet/vardagsrummet som just blivit större då en vägg rivits. Kolla in ljuset!

Andra bloggar om: hus, renovering, bygge, familj, stolthet, torshälla

Elin Rosenberg i Agenda

2007-05-07T11:37:00.000+02:00

Ni missade väl inte Elin Rosenbergs utspel i Agenda igår. Elin, som är ordförande för SFS, talade om vikten av att fortsätta satsa på högre utbildning och att den negativa debatt om att utbildning inte lönar sig är dålig för studneterna, dålig för högre utbildning och dålig för Sverige. Elin efterlyste också de statsningar på högre utbildning som Lars Leijonborg talade om i valrörelsen.

Se utspelet här (c:a 48 min in i programmet).

Jag har tidigare skrivit om ämnet: Viktig debatt om akademikerarbetslösheten och Akademikerarbetslösheten är en myt - utbildning lönar sig

Andra bloggar om: politik, utbildning, elin rosenberg, sfs, agenda

Teresa finns äntligen på myspace

2007-05-07T10:18:00.000+02:00

Ohämmad stolthet över syskon och barn är ett ständigt tillstånd i min familj. Och jag har egentligen tänkt att försöka låta bli att låta den här bloggen bli ett forum för det, i alla fall för ofta. Men nu är det påkallat.

Min älskade syster Teresa har nämligen äntligen fått fart på sin myspace-sida. Där kan man i nuläget lyssna på tre låtar, och fler ska det bli. I sommar ska hon spela in en hel skiva som kommer att kunna laddas ner gratis. Lyssna och spread the word. Teresa spelar dessutom gärna live, så tveka inte att kontakta henne om ni vill ha schyssta gitarr-och-sång-framträdanden med smarta texter och mycket känsla.

(Jag har ju tidigare hyllat Teresas blogg, den ligger lite på sparlåga nu på grund av en c-uppsats. Bloggen är utlovad en nystart efter uppsatsinlämningen i maj.)

Andra bloggar om: musik, teresa axner, myspace, stolthet, syskon

Om vi ska bedriva oppositionspolitik måste vi sluta skylla på media

2007-05-05T16:07:00.000+02:00

Idag har jag ägnat dagen åt att diskutera oppositionspolitik på en utbildningsdag med Uppsala arbetarekommun. Och det var faktiskt riktigt upplyftande! Förutom en presentation av borgarmajoritetens budgetförslag i kommunen och några förhandstips om vad vår skuggbudget kommer att innehålla (den presenteras 10/5, jag ska skriva om den då) så var det två rejäla programpunkter: ett pass om att driva oppositionspolitik i media med Anders Grönvall, numera presschef på Naturskyddsföreningen och tidigare bl a nyhetschef på radio Uppland och pressekreterare i regeringskansliet, och ett pass med Anders Ygeman, riksdagsman från Stockholm, om viktiga utgångspunkter i oppositionsarbete.

Anders Grönvall gick igenom såväl praktiska tips för hur man bemöter/hanterar media, som grundläggande genomgång om mediadramaturgi och vad som är (eller kan bli) en nyhet. Med tanke på att naturskyddsföreningen lär vara en het kandidat till att bli årets lobbyist, så bra som de lyckats få sin vinkel på klimatfrågan, så var det tydligt att Grönvall inte bara är ett proffs i sin branch utan också hade mycket att lära oss fritidspolitiker. Ygemans framställning var också otroligt inspirerande - han talade bland annat om vikten att hata att vara opposition ("den som gillar att vara i opposition kommer att fortsätta vara det"), om fällor och trick för oppositionsarbetet och lite tankar kring vad som bygger upp mot nästa valrörelse.

Diskussione blev mestadels rolig och konstruktiv men en sak irriterar mig verkligen. Och det är hur lätt det är att skylla på media. Det finns en hel del att ha åsikter om, och det är naturlgitvis en del mediahantering/bevakning som det finns anledning att vara missnöjd med. Men det är inte i stockholmstidningarna som hela valet avgjordes. Och i den mån det gjorde det, så hade det också att göra med dels vilken politik vi fört, och hur vi förmedlade den.

Det är uppenbart att exempelvis fastighetsskatten fått orimliga proportioner i bevakning med tanke på hur få den gäller, och att det naturligtvis på ett sätt har med medias dramaturgi eller val av vinkel eller hur nära frågan ligger journalister i Stockholm. Men socialdemokraterna har också spelat med i den här frågan och har inte varit så bra på att berätta en annan berättelse eller driva andra frågor. Anders Ygeman berättade exempelvis att det förra året var fler barn som vräktes med sina familjer ur hyresrätter än det fanns pensionärer som "tvingades från hus och hem" på grund av fastighetsskatten. Ändå läste jag kanske en eller ett par artiklar - max - om vräkningar förra året, och då är ändå jag intresserad av bostadspolitik, och läste (eller bläddrade förbi) säkert hundra artiklar om fastighetsskatten. Självklart är media en faktor i sammanhanget men, media kommer inte att berätta om något som vi vill, om vi inte har något att berätta.

Vi måste först veta vad vi vill berätta och vad vi vill göra. Sen ska vi säga det - och då är media en viktig väg. Men det finns många andra vägar också, vi måste organisera, ha torgmöten, finnas på arbetsplatser, universitet och sociala sammanhang och vi ska finnas på nätet. Men om vi inte vet vad vi vill spelar det ingen roll vilka media vi har. Och det är bara vi själva som kan bestämma vart vi är på väg.

Andra intressanta bloggar om: politik, socialdemokraterna, uppsala, oppositionspolitik, framtid

Alternativt urval ger inte automatiskt breddad rekrytering

2007-05-03T09:58:00.000+02:00

Utbildningsminister Lars Leijonborg meddelar nu att regeringen kommer att öppna för mer av lokal antagning och alternativa urval till högre utbildning, skriver DN. Idag får lärosätena ta in 10% på så kallat alternativt urval, vilket ska ökas till 30%. Idag tas bara c:a 2% av studenterna in den vägen, vilket delvis beror på att det oftast är dyrt att göra en sådan antagning. Dessutom har antagligen en del lärosäten blivit skrämda av Uppsala universitets försök att använda kvotering vilket fällts för diskriminering.

Syftet är framför allt att öka lärosätenas frihet och lokala styre, snarare än att minska den sociala snedrekryteringen vilket var syftet med att införa det lokala urvalet från början. Några nya pengar kommer inte att anslås och några centrala satsningar från exempelvis högskoleverket för att ta fram modeller för en sdåan antagningen kommer inte heller att ske, förutom det redan pågående arbetet med att ta fram sk domänprov, alltså antagningsprov för ett särskilt område, inom vård och teknik. Att öka andelen som är möjlig att anta lokalt föreslogs också av tillträdesutredningen vars slutbetänkande Tre vägar till den öppna högskolan (Sou 2004:29) föreslog en rad förändringar i betygssystem och antagning, men då var syftet framför allt breddad rekrytering.

Det är intressant och positivt att regeringen väljer att öppna för en möjlighet som förhoppningsvis kan förbättra en breddad rekrytering, även om det inte är huvudsyftet med förslaget. De lärosäten som vill arbeta aktivt för att minska den sociala snedrekryteringen kan här få nya möjligheter till det. Dock finns det ingenting som säger att lokalt alternativt urval automatiskt breddar rekryteringen eller leder til att personer från underrepresenterade grupper kommer in på utbildnignar, tvärtom. Intervjuer som urvalsmetod har en tendens att gynna männsikor med medelklassbakgrund/akademikerföräldrar - antagligen eftersom vi har en tendens att välja de som är lika oss själva, och intervjuer ger mer utrymme för godtycklighet och personliga omdömen än exempelvis domänprov eller betyg för den delen. Och i värsta fall kan ju alternativt urval användas för anta exempelvis barn till sponsorer/donatorer eller liknande. Å andra sidan kan det lokala urvalet ge möjlighet att vika platser till människor som talar ett språk som behövs inom yrket/ämnesområdet (det behövs ju många inom exempelvis rättsväsende och offentlig förvaltning som talar minoritetsspråk) eller som har relevant yrekserfarenhet. Om det fanns en enkel möjlighet för exempelvis sjuksköterskor eller undersköterskor att ta sig in på läkarlinjen skulle det antagligen motverka den starka sociala snedrekryteringen där.

Jag är ändå positiv till den här öppningen, även om satsningar inte kommar att finansieras. Det vore naturligtvis önskvärt med centrala satsningar på att ta fram modeller för hur det lokala urvalet kan användas, men nu får åtminstone de lärosäten som vill arbeta aktivt för att minska sendrekryteringen ökade möjligheter.

Andra intressanta bloggar om: politik, utbildning, alternativt urval, antagning, snedrekrytering, studenter

Ny predikan och ny blogg

2007-04-29T14:53:00.000+02:00

För att styra upp lite bland de ibland spretiga inläggen på den här bloggen har jag startat en ny systerblogg till den här: Martas predikningar. Där kommer jag i fortsättningen att publicera predikningar och liknande.
Som första inlägg ligger där nu predikan jag höll i förmiddags i Köpings kyrka. Så småningom kommer jag lägga in även alla tidigare predikningar som finns på en här bloggen.

Mer dialog på första maj i Uppsala

2007-04-28T21:52:00.000+02:00

Det drar ihop sig till första maj, denna arbetarrörelsens högtidsdag. I år laddas det ordentligt, och det är inte utan att det känns lite kul att faktiskt få demonstrera mot regeringen på riktigt. Även om det är roligare att sitta i regeringsställning än i opposition gör det ju demonstrerandet lite mindre motiverat. Antar att vi kommer se längre tåg än vanligt i år.

I Uppsala blåser förändringens vindar i partiet även över första maj-firandet. I år har nämligen de traditionella långa talen bytts ut mot dialog. Fler och fler (26/4) har kritiserat den stela envägskommunikationen och närmast ritualiserade första maj-firandet, och nu gör Uppsala abretarekommun ett försök att prova något annat. De två huvudtalarna Stefan Löfvén och Mattias Vepsä kommer hålla korta anföranden och sedan ingå i en paneldiskussion. Om jag förstått saken rätt kommer även vanliga mötesdeltagare kunna ställa frågor eller vara med och diskutera.

Det kanske inte verkar vara någon revolutionerande ny form av mötesteknik eller medborgardialog, men för att vara första maj är det närmast ett paradigmskifte. Första maj har varit manifestationernas och de långa talens dag, dagen då styrkebesked kommer från talarstolen. I år kommer styrkan av att fler än de i talarstolen får tala. Det är faktiskt stort.

(Jag var själv inte med på disktriktskongressen i Uppsala läns partidistrikt, men enligt rapporter från Erik Laakso och Peter Gustavsson verkar det inte som en slump att just Uppsala testar en ny form för första maj-firande. Som sagt, förändringens vindar blåser.)

(Parantes 2: missa inte Jonas Morians första maj-utmaning. Jag ska försöka hinna anta den!)

Andra intressanta bloggar om: politik, socialdemokraterna, första maj, förnyelse, uppsala

Röda kåren stark i Uppsala trots dåligt valdeltagande

2007-04-28T11:40:00.000+02:00

Kårvalet är klart på Uppsala studentkår! Och det är bra och dåliga nyheter. Den sämsta nyheten är att valdeltagandet var katastrofala 7,1% - de senaste åren har det varierat mellan 11 och 14%. I år var första gången med internetval, och alla (inklusive undertecknad) har förutsatt att webbval ska öka valdeltagandet. Dags för utvärdering och omvärdering av hur valet organsieras, alltså.

Den goda nyheten är att det verkar finnas fortsatt stöd för en röd kår. Utan att ha någon aning om hur det kommer att gå i styrelsebildningen (och utan större insyn i förhandlingarna), visar valresultatet att förutsättningarna för en fortsatt s-vsf-uus-koalition eller s-vsf-gs-koalition är goda, och bättre än förutsättningarna för en högerstyrelse. En annan god nyhet är att högeroppositionen sannolikt kommer att bli seriösare och mer konstruktiv under nästa år eftersom den kommer att ledas av borgerliga studenter medan halvera åkt ut helt. Och tramspartierna gotiska förbundet och NSDAP kom inte heller in.

Valresultat i mandat (årets mandat inom parantes):

Vänsterns studentförbund (vsf): 8 (7)
Uppsala universitets studenter (uus): 8 (7)
Socialdemokratiska studneter (s): 7 (8)
Borgerliga studenter: 7 (-, nybildat)
Piratstudenterna: 6 (3)
Gröna studenter (gs): 5 (6)

Halvera.nu 0 (5)
Gotiska Förbundet 0 (-)
NSDAP 0 (-)

Valresultatet fanns först hos Anna Ardin.

Andra intressanta bloggar om: politik, uppsala, kårval, s-studenter, uppsala studentkår, studenter

Dagens must-read

2007-04-27T23:25:00.000+02:00

är Katrine Kielos artikel i Tiden, publicerad på hennes blogg, om identitetspolitik och vad socialdemokratin borde ägna sig åt istället. Det är en mycket pedagogisk och klar redogörelse för vad identitetspolitik är (åtminstone enligt Kielos definition), vad som är problemet med den ur ett socialdemorkatiskt perspektiv och vad partiet borde ägna sig åt istället.
Efter Katrines gästblogg hos PromeMorian om identitetspolitik blev det en rejäl men ganska förvirrad debatt i delar av den svenska (socialdemokratiska) bloggosfären. Jag skulle tro att begreppen i och med det här är ordentligt utredda och att det är dags att ta tag i frågan på allvar.

Jag blev inspirerad att fundera vidare, och har i nuläget inte så mycket klokt att tillföra. Läs och debattera på Katrines blogg istället.

Andra bloggar om: politik, socialdemokraterna, identitetspolitik, bloggtips, katrine kielos

Sista chansen...

2007-04-26T08:39:00.000+02:00

... att rösta i Uppsala studentkårs kårval är idag torsdag kl 22.00. Det gör smidigast via kårvalets hemsida, det enda du behöver är koden på kårleget.

Jag tycker att du ska rösta på s-studenter, som jag skrivit om tidigare. Vill man veta mer om de andra partierna, kolla in valsidan.

Och till skillnad från en del andra tycker jag att borgerliga studenters omskrivna valfilm (finns på valsidan) är jätterolig. Och hellre seriösa borgerliga studenter än populisterna halvera. Men jag hoppas ju såklart att kåren fortsätter målas röd på insidan även nästa år.

Andra bloggar om: politik, kårval, s-studenter, studenter, utbildning, uppsala

Jag tror fortfarande på förnyelsen

2007-04-25T17:05:00.000+02:00

Eftersom jag uppenbarligen inte anses höra till socialdemokratins viktigare opinionsbildare (sannolikt helt med rätta) har jag inte fått något förhandsex av den nya "samtalsboken" eller vad den ska kallas, ”På väg- om drömmar ilska och vilja”. Jag har alltså inte läst den eller ens sett den i sinnevärlden. Men när jag läser vad Katrine Kielos skriver om den gör det mig orolig. Och lite förvånad.

Kielos sågar den fullständigt, och menar att den varken ifrågasätter särskilt mycket av det gamla eller uppmuntrar till någon egentlig debatt eller diskussion om vart partiet eller politiken ska ta vägen. Det gör mig orolig, eftersom om det är något partiet behöver just nu så är det en seriös framtidsdiskussion, inte fler klatschiga meningslösa slogans från partihögkvarteret.

Men det gör mig också förvånad, och det är det som gör att oron inte biter sig fast. Jag tycker nämligen att rätt mycket på sistone tyder på att det inte är den här typen av icke-politik som är på ingång från Sahlin och den nya ledningen. Sahlin har redan tagit tjuren vid hornen gällande framtiden för samarbetet med v och mp, och de arbetsgrupper som hon tillsatte tror jag på som en väg till verklig självrannsakan och förnyelse i partiet (som har jag redan kommenterat). Boken presenteras också av Carin Jämtin och Luciano Astudillo, två av mina favoriter som jag har sett som några av dem som kommer att leda debatten framåt på allvar och som inte varit rädda för självkritik gällande partiet.

Tills motsatsen bevisas väljer jag att tro att det här är en kvardröjande effekt av det gamla, en rest av den allmäna kongressyran. Någon sorts diskussionsprotokoll i pocketformat som avslutar den gamla tiden i väntan på ett rejält rådslagsmaterial om de fyra framtidsämnena jobben, miljön, välfärden och internationellt samarbete. Och i det rådslagsmaterialet hoppas jag på ideologiska resonemang, konkreta förslag och öppenhet för en verklig framtidsdebatt.

Återkommer med en riktig kommentar när jag - som alla andra medlemmar i partiet - får boken hemskickad.

Andra intressanta bloggar om: politik, socialdemokraterna, på väg, katrine kielos, förnyelse

Hallå Marit Paulsen...

2007-04-24T20:59:00.000+02:00

... 1900-talet ringde och vill ha sin kvinnosyn tillbaka.

Andra bloggar om: politik, folkpartiet, marit paulsen, cecilia malmström

Katrine är tillbaks!

2007-04-23T10:48:00.000+02:00

Åter i verkligheten efter fyra dagar på Gotland så finns det lite i nyhetsflödet att ta tag i. Och en av de glädjande nyheterna är att Katrine Kielos blogg har vaknat till liv igen! Hon har hittills skrivit om debattstrategi gentemot sd och tafsande riksdagsmän och vi hoppas på mer. Välkommen tillbaks!

Andra bloggar om: bloggtips, katrine kielos

SFS direkt: Mentometermannen och e-yrkanden

2007-04-22T10:06:00.000+02:00

I år har SFS-FUM varit betydligt mer hi-tech än tidigare år. Dels används så lite papper som möjligt, vilket är genomförbart eftersom mötespresidiet är helt datoriserat. Yrkanden kan mailas under pågående möte och protokoll och handlingar ligger som pdf-filer på hemsidan och läggs upp kontinuerligt. Mycket riktigt sitter också nästan varannan ledamot med en laptop i knät. För den som inte har tillgång till dator finns en extra tillgänglig för alla.

Den mer spännande hi-techgrejen är mentometerknapparna. För första gången genomförs omröstningarna med mentometer, vilket sparade extremt mycket tid vid presidievalet (valresultet klart efter c:a 30 sekunder istället för kanske 30 minuter) och även vid alla andra voteringar. Utrustningen sköts av "mentometermannen", Jan-Klas Neuman, som blivit något av en maskot under mötet. En riktig hjälte som suttit med under hela mötet, till skillnad från de flesta andra som kunnat bytas av med ersättare.

Andra bloggar om: sfs, sfsfum, mentometer

SFS direkt: Verksamhetsplanen

2007-04-22T09:31:00.000+02:00

Det råder lite trött söndagmorgonsstämning i plenum här på SFS-FUM, trots att mötet ajournerades redan vid nio igår kväll. Nu är vi snart klara med verksamhetsplanen, och de viktigaste frågorna under nästa år kommer att handla om samverkan mellan högskolan och det omgivande samhället och om hur studentinflytandet ska säkras när kårobligatoriet försvinner. Eftersom jag har varit upptagen med olika val under gårdagen har jag inte följt debatten och vet inte så mycket om varken hur debatten har gått eller detaljerna i den färdiga verksamhetsplanen.

I SFS har verksamhetsplanen en stark ställning - det är den som avgör vilka frågor styrelsen och kansliet ska arbeta med under året, och sätter i bästa fall en del av agendan för den utbildningspolitiska debatten, i den mån SFS kan lyfta frågor och initiera debatt. De senaste åren har studenters ekonomi haft en framträdande plats i SFS verksamhetsplan och har ju också fått stort genomslag i debatten inte minst inför valet.

Mer info lär komma snart på SFS hemsida.

Andra bloggar om: sfs, sfsfum

SFS direkt: Bilder från FUM

2007-04-21T14:40:00.000+02:00

Jag har klantigt nog inte tagit med sladden till min kamera, därav bristen på bilder här på bloggen. Desto fler bilder från SFS-FUM i Visby finns hos Klas-Herman Lundgren.

Det finns fler bloggare här också, nämligen Alfred Gunnarsson från TLTH (Teknologkåren i Lund) och Jocke "Sulan" Qvarnström från S:HiK (Kalmar). Både dessa bloggare har uppdaterat betydligt fler gånger än jag och visar sina respektive perspektiv från SFS-FUM.

Andra bloggar om: sfs, sfsfum, bilder, bloggtips

SFS direkt: Uppsala studentkårs jämställdhetsgrupp får pris

2007-04-21T13:09:00.000+02:00

För andra året i rad delar SFS ut ett jämställdhetspris under fum, och i år har priset tilldelats Uppsala studentkårs jämställdhetsgrupp. Ur pressmeddelandet:

Motiveringen lyder: Uppsala studentkårs jämställdhetsgrupp tilldelas SFS jämställdhetspris 2007 för att ha visat att det, även i en stor och komplicerad organisation, går att granska jämställdhetsarbetet på alla nivåer. Tack vare jämställdhetsgruppens starka, ideella engagemang går det inte att blunda för frånvaron av konkret jämställdhetsarbete i verksamhet som direkt berör studenter.

En väldigt glad Anna Ardin, jämlikhetsansvarig på Uppsala studentkår, tog emot priset under banketten igår och berättade om hur gruppen tagit in jämställdhetsplaner från uppsala universitets samtliga institutioner, granskat dem och kommit fram till att de var undermåliga. Gruppen har också hjälpt institutionerna förbättra sina planer vilket förhoppningsvis kommer att förbättra jämställdheten på hela universitetet.

Andra intressanta bloggar om: politik, sfs, sfsfum, anna ardin, jämställdhet, pris

SFS direkt: stadgedebatt

2007-04-20T16:30:00.001+02:00

I vanlig ordning har stadgeändringar varit en stor punkt på SFS fullmäktige. Varje år brukar en eller ett par frågor bli riktigt heta potatisar och så även i år. Av någon anledning brukar SFS vara väldigt intresserade av just frågor kring organisationen som sådan, och då är naturligtvis stadgarna viktiga.

Årets heta potatisar gällande stadgan handlade dels om styrelsens storlek, dels detaljer kring hur val av styrelse sker. Och efter att frågan om att minska styrelsen har diskuterats i sisådär 4-5 år utan att fatta beslut har sfs nu till slut beslutat att minska styrelsen från 23 personer till 19. I frågan om styrelsevalet så är det lite för tekniskt komplicerat för att sammanfatta i några meningar - men ändringarna gick inte igenom. Kanske måste frågan processas några år till, precis som styrelsens storlek...

Stadgediskussionen avslutades före lunch och under eftermiddagen har verksamhetsplanen behandlats i åsiktstorg, och imorgon ska belsut fattas i plenum. Nu pågår debatt om samverkan mellan utbildning och arbetsliv, och senare ikväll blir det bankett.

Andra bloggar om: sfs, sfsfum, stadgar

SFS direkt: Nya presidiet

2007-04-19T20:01:00.000+02:00

SFS pressansvariga Jennie och informatör Henrik jobbar snabbt. Nu finns också bilder på nya presidiet på hemsidan.

Pelle Rödin, vice ordf, Elin Rosenberg, ordf, Anna Peterson, tillträdande vice ordf.

Andra bloggar om: sfs, sfsfum, presidium

SFS direkt: Pelle och Anna valda

2007-04-19T18:56:00.000+02:00

Pelle Rödin väljs om till ett andra år som vice ordförande för sfs och Anna Peterson från Chalmers, Göteborg blir den tredje personen i presidiet. För en dryg timme sedan var valet klart, och nu vet vi alltså att det är Elin, Pelle och Anna som ska leda SFS under nästa år.

Som ordförande i valberedningen är det naturligtvis extra roligt att gratulera dessa som dessutom utgjorde vårt förslag.

Pressmeddelande från SFS finns här.

Andra bloggar om: politik, sfs, studenter, pelle rödin, anna peterson, sfsfum

SFS direkt: Elin omvald!

2007-04-19T17:30:00.000+02:00

Elin Rosenberg blev nyss omvald till ordförande för Sveriges förenade studentkårer. Elin har varit ordförande under ett år och kommer nu alltså att sitta ett år till. Grattis Elin!

Nu pågår pläderingar för olika kandidater till vice ordförande. Elin var enda kandidat till ordförandeposten, men nu finns tre kandidater till de två vice-posterna. Rapport kommer om en stund...

Andra bloggar om: politik, sfs, elin rosenberg, studenter

SFS direkt: snart öppnar SFSFUM

2007-04-19T13:14:00.000+02:00

Sitter nu i Wisby strands plenumsal och om några minuter ska sfs fullmäktige klubbas igång. Efter lite strul för oss macanvändare är nu tekniken med oss, nätverket fungerar och alla är glada.
Första viktiga punken (efter formalia) är val av ordförande och vice ordförande i eftermiddag. Räkna med direktrapport här i bloggen...

Andra bloggar om: politik, sfs, studenter, visby, sfsfum

Bloggblogg: till Visby på studentutflykt

2007-04-18T16:38:00.000+02:00

Ikväll styr jag kosan mot rosornas ö och en utflykt till student(kårs)livet: SFS fullmäktige i Visby. Nu blir det fyra dagars utbildningspolitik, personval och kårmuppsmingel. Jag är ordförande i valberedningen/valnämnden, så för min del blir det nog mest rösträknande och annat pysslande. Och såklart rätt mycket minglande med nya och gamla kårvänner.

Fullmäktige ska äga rum i alldeles nya Wisby strand congress & event och enligt förhandsryktena ska uppkopplingen fungera bra - det kan alltså bli lite bloggande för min del...

Andra bloggar om: sfs, studenter, visby, gotland, sfsfum

En man åt Victoria - årets satir?

2007-04-16T21:45:00.000+02:00

Jag råkade nyss slå på TV7 (=aftonbladet) och hamnade mitt i vad som verkar vara en kandidat att bli årets roligaste satir:En man åt Victoria.
Under devisen "Du betalar för henne. Du väljer honom." presenteras en rad lämpligare män åt kronprinsessan än gymägaren Daniel, och sedan får tittarna rösta efter att ha fått dem recenserade av Ameila Adamo och kändisreportern Maria Roswall. I det här första programmet är de fem kandiderna prinsar, i kommande program ska andra lämpliga kandidater i olika kategorier presenteras.

Allt är precis över gränsen - det måste vara på skämt. Men helt säkert är det inte med tanke på hur kungajournalistiken (eller vad det ska kallas) ibland ser ut...

Vill du ha en åsikt om aftonbladets prinsar, kan du rösta här.

Andra intressanta bloggar om: monarki, victoria, satir, en man åt victoria, politik

Mind the gap!

2007-04-15T21:08:00.000+02:00

Ytterligare ett säkert vårtecken är här: kårvalsdags! Årets nyhet i Uppsala är att röstning i år sker på internet, förutom på kåren och campus. Och mitt kära s-studenter ställer naturligtvis upp, i år med smarta kampanjen Mind the gap. Klicka på rubrikerna för mer info.

Mind the gap

Brygga avståndet mellan studietid och arbetsliv!

Alla ska få in en fot på arbetsmarknaden redan under sin studietid. S-studenter vill fortsätta arbeta för att all utbildning ska ha en vettig arbetslivsanknytning och att studenter ska ha möjlighet till praktik samt en förbättrad verksamhetsförlagd utbildning (VFU). För doktorander bör universiteten erbjuda valfria kurser utanför själva avhandlingsområdet för att öka nydisputerades anställningsbarhet.

Minska klyftan mellan mäns och kvinnors villkor!

Kvinnors och mäns villkor inom akademin skiljer sig åt. Kvinnliga studenter mår
sämre än manliga, och kvinnor är fortfarande underrepresenterade inom de högre skikten i akademin. S-studenter kommer att prioritera jämställdhetsarbetet.

Fyll hålrummet mellan förväntningar och upplevelse!

Utbildningens kvalitet kan bli bättre. Minst 10 timmars lärarledd undervisning i
veckan och små grupper som möjliggör diskussion och frågor är vårt krav.
S-studenter kommer även att arbeta för bättre uppsatshandledning och ett bredare urval av teoretiska perspektiv i kurslitteraturen.

Utplåna skillnaden i chanser och möjligheter!

Det är 6-7 gånger större chans att man läser på universitetet om man kommer från en akademikerfamilj än om man har arbetarbakgrund. Det finns också en stor skillnad mellan olika etniska grupper. S-studenter kommer att fortsätta arbeta för att bryta den sociala och etniska snedrekryteringen till universitetet.

Slut gapet mellan studenters inkomster och utgifter!

Studiemedlet ligger under existensminimum. S-studenter kommer att fortsätta
arbeta för ett höjt studiemedel, rätt till socialbidrag vid arbetslöshet på sommaren, förbättrade sjukskrivningsvillkor, billigare kurslitteratur och bra studentrabatter. Vi tycker även att doktorander ska ha schysst finansiering och målet är att alla som doktorerar ska ha en fast tjänst.

Andra bloggar om: politik, utbildning, studenter, kårval, uppsala, s-studenter, uppsala studentkår

Isobel om feminism, kärlek och snälla killar

2007-04-13T15:56:00.000+02:00

Ibland är det liksom svårt att ta på, den motvind man som feminist kan känna i sammanhang eller bland människor som säger sig vara för samma saker som en själv. De på sistone väl debatterade "snälla killarna" exempelvis. Isobel sätter fingret på problemet hos en sådan idag. Läs!
(Hon kommenterar artikeln i sin blogg också)

Andra bloggar om: bloggtips, feminism, kärlek, Isobel Hadley-Kamptz, snälla killar

En liten bloggpärla

2007-04-10T22:20:00.000+02:00

Tillbaks i vardagen i Köping tänkte jag passa på att tipsa om en liten bloggpärla: Notisören. Varje dag postar notisören en bild med liten kommentar om en plats, byggnad eller fenomen i Köping med omnejd. Inget fancy, bara ett sätt att varje dag lära sig något nytt om stan. Ganska anspråkslöst och alldeles underbart!

Andra bloggar om: bloggtips, köping

Predikan: Livet är starkare än döden

2007-04-09T15:56:00.000+02:00

Här kommer lite i efterhand min påsknattspredikan. Den hölls på Finnåkers kursgård under ett (ungdoms)rollspelsläger med Camelot, en lokalavdelning i Svenska kyrkans unga som sysslar med spel och rollspel i olika former.

Påsknatten är en av de mest dramatiska tidpunkterna på året. Efter långfredagens lidande och smärta, det totala mörkret och döden och därefter påskaftons vakuum kommer så vändpunkten. På påsknatten så är plötsligt allting möjligt. Det som var dött, över, slut, finns igen. Han som var död är borta ur graven, och snart kommer de få möta honom igen. Det är natten då allt är möjligt, då hoppet får kraft, då vi får tro på att livet är starkare än döden.

När jag tänker på vad som är det mest centrala i min tro, vad som liksom är hela grejen med kyrkan och kristendomen och alltihop, då är det just den här natten. Natten då Kristus uppstår från det döda. Hoppet som den symboliserar och förkroppsligar, övertygelsen om att livet är starkare än döden, och den kraft som gör livet starkare är kärlek. Att Gud älskar människorna så mycket att Gud själv blir människa i Jesus, och sedan solidariserar sig med oss så mycket att han delar våra livsvillkor ända in i svek, tortyr och död. Men den kärleken är så stark att döden inte kan övervinna den och livet står som segrare.

När jag menar att uppståndelsen är det centrala i min tro, då menar jag det på olika sätt. Dels spelar det roll att det en gång har hänt. Att personen Jesus faktiskt levde och dog, och att han övervann döden genom Guds kärlek. Det spelar också roll med uppståndelsen så som man säger i trosbekännelsen - de dödas uppståndelse en gång vid tidens slut. Jag tror att Guds kärlek kommer att räcka för att alla människor oavsett vilka de är och hur de tänkt eller trott i sina liv ska få en möjlighet att leva även efter döden. Guds kärlek till alla kommer vara starkare än döden när tiden tar slut.

Men jag tror inte att uppståndelsen bara var något som hände en gång för länge sedan, eller något som kommer att hända när tiden eller världen tar slut. Det som gör att jag tror på uppståndelsen, och det som gör uppståndelsen viktig, det är att uppståndelsen händer hela tiden. Jag tror att Guds kärlek gör att livet är starkare än döden på olika sätt redan här och nu. Uppståndelsemönstret kan vi se spår av överallt. Min tydligaste bild för det här fick jag när jag för några år sedan fick möjligheten att åka till Zimbabwe i några månader. Ni har säkert hört en del på nyheterna om hur det är där nu, och det var nästan lika illa redan då. Det var som att resa i döden. Dels bokstavligt talat - där har minst en fjärdedel av den vuxna befolkningen HIV. I massvis med byar och städer har nästan hela den produktiva befolkningen dött ut - kvar finns gamla och barn. Förutom att massor med människor dör, innebär det att hela samhället håller på att förfalla, exempelvis är dödsfrekvensen bland lärare så hög att det dör fler lärare varje år än som nyutbildas. De barn som lämnas utnyttjas ofta på olika sätt, och människor får inte den vård de skulle kunna eftersom ekonomiska och andra förutsättningar saknas. Som om det inte var nog med AIDS, så är landet fattigt, de har flera år varit torka och ont om mat, och det råder ett hårt förtryckande politiskt system med våld och hot, ingen yttrandefrihet och alla resurser i landet har antingen tagits av ledarna eller helt enkelt förslösats - stora delar av den bördiga jorden ligger obrukad. Som sagt, på många sätt var det döden. Men samtidigt fanns det liv trots allt. Varje morgon gick människor upp, lagade frukost till sina barn, gick till jobbet, på sjukhuset ute på landet där jag bodde gjorde sjuksköterskorna "ultraljud" med en tratt på de gravida kvinnorna, de odlade och gav vatten till sitt boskap. Och det kändes som att de varje morgon bara genom att gå upp skrattade döden i ansiktet. Mitt i döden fanns det livskraft, livsgnista, hopp. Inte så att de inte förtvivlade eller inte ville att det skulle bli bättre. Absolut. Men mitt i döden fanns det liv, fanns det hopp. Och för mig är det en bild av att det kan finnas uppståndelse, liv som döden inte kan övervinna. Och det har sin grund i kärlek.

Och det är inte bara i sådana extrema situationer som uppståndelsemönstret visar sig. När någon plötsligt vågar säga ifrån när någon i deras närhet blir mobbad eller illa behandlad. När den som är ensam får nya vänner eller finner en plats där hon eller han kan vara sig själv. När en politisk ledare väljer att inte ta den fega vägen utan riskerar sin position för att få igenom ett fredsavtal eller en social reform. När nya plantor växer upp i öknen. Det kanske inte framstår som så stora under som att en människa väcks till liv från döden. Men liv i döden, och en kärlek som bär vad som än händer, det är det som uppståndelsen handlar om. Och tron och hoppet om uppståndelse, om liv mitt i döden, det är det som vi firar i natt.

Andra bloggar om: predikan, kyrkan, påsk, uppståndelsen, liv

Bloggblogg: Glad påsk!

2007-04-06T08:24:00.000+02:00

Jag åker ut på landet över helgen och kommer inte att kunna blogga eller kolla kommentarer. Jag slår på moderering, så kommentera gärna så kommer de upp efter helgen.

Glad påsk!

Predikan: så som Jesu smärta var - aldrig någons varit har?

2007-04-06T07:44:00.000+02:00

Predikan idag på långfredagen, Johannesevangeliet 19:17-37. Psalmen som nämns är nr 142 i psalmboken: Skåda, skåda, nu här alla.

Så som Jesus smärta var, aldrig någons varit har.
Det sjöng vi i psalmen i början på gudstjänsten. Men jag vet faktiskt inte om det är sant. Går det att mäta smärta och lidande? Kan de jämföras?

I en by i Zimbabwe följer en åldrande kvinna sin son till graven. Barnbarnen går bredvid, som de gjorde också vid sin mammas begravning något år tidigare. Nu ser deras familj ut som så många andra här - farmor, farfar och barnbarn. AIDS har svept bort en hel generation - det är inte bara ett lidande för varje människa som förloras, utan också ett långsiktigt lidande för hela samhället. Hur ska de gamla orka bruka jorden? Hur ska döttrarna klara skolgången utan en "Sugar Daddy" - någon som betalar skolavgifter och böcker och kläder i utbyte mot sexuella tjänster? Och hur ska det ens kunna finnas skolor och sjukhus och vägar och allt annat i ett land som inte bara drabbats av en omänsklig sjukdom som slår ut stora delar av den arbetande och skattebetalande befolkningen, utan också av torka och hårt politiskt förtryck? Och hur mäter man den smärtan?

På förlossningsavdelningen kommer de inrusande med skräck i blicken. Hon har så ont, och han är så rädd. Efter flera missfall trodde de verkligen, den här gången skulle det gå. Som de hade längtat efter det här barnet. De hade klarat sig förbi den första kritiska tiden, och förbi gränsen när det brukar gå att rädda även mycket små barn. Men det räckte inte. Innan de hinner göra kejsarsnittet har barnets hjärta redan slutat slå. Och föräldrarna står både inför den gränslösa sorgen och snart beslutet: är det värt smärtan att försöka igen? Hur många gånger klarar en människa att hoppas och sedan se hoppet krossas brutalt?

På spanska solkusten sköljs ännu en kropp upp på stranden. En ung kille, desperat efter livschanser och en annan framtid än den i fattigdom och hopplöshet, tog risken. Han satsade alla pengar han hade och försökte bege sig till Europa. Men som så många andra små och dåliga båtar från Nordafrika klarade inte den här att ta sig fram, och killen som nu flyter i vattnet är en av tiotusentals som hittas drunknade längs Europas stränder varje år. Och då vet vi inte heller hur många som aldrig ens når land utan drunknar till havs. Människor som är beredda att riskera sina liv för chansen att kanske, kanske slippa undan fattigdomen - och måste ta en livsfarlig väg eftersom de rika länderna stängt sina gränser.

På en kvinnojour någonstans i Mälardalen kommer en kvinna in med ett litet barn i handen. Hon har för en gångs skull inte försökt sminka över blåmärkena eller hitta på en ursäkt för den brutna armen. Nu vill hon bara bort, få gömma sig, slippa undan. Rädslan för vad som kan hända har blivit starkare än skammen och just nu bryr hon sig inte om blickarna och viskningarna från folk utanför. Hon hoppas bara att det ska bli annorlunda nu. Och att hon inte ska bli en av de 15-20 kvinnor som slås ihjäl i Sverige varje år av en man de lever eller levt tillsammans med. Men även om hon just nu är skyddad kommer tankarna - kan hon gömma sig för alltid? Kommer hon att kunna stå emot när han vädjar om förlåtelse och säger att han inte kan leva utan henne? Hur ska hon förklara för sonen att han aldrig kan träffa sin pappa? Och varför har just hon hamnat här?

Så som Jesus smärta var, aldrig någons varit har.

Jo, det tror jag. Smärtan och lidandet i världen är ständigt, överallt, ofrånkomligt och outhärdligt. Vi gör vårt bästa för att slippa undan, vi byter kanal eller bläddrar förbi utrikessidorna eller tittar bort när vi ser någon på gatan som kanske skulle behöva vår hjälp. Vi försöker bygga säkerhetssystem och installera larm och gardera oss, ha kontroll på allting och på så sätt hålla lidandet och smärtan borta. Men det går aldrig helt. Katastrofen är nära som ett hjärtslag, en felbedömning i trafiken, några dåliga beslut eller ren och skär otur då vi är vid fel plats vid fel tillfälle. Och för många människor i världen ges aldrig ens möjligheten att fatta de dåliga besluten - många lever utlämnade till andra människors makt och beslut utan möjlighet att påverka eller ens möjlighet att överleva länge nog att kunna ha en åsikt. Det mänskliga lidandet och smärtan tar sig många uttryck, och Jesus på korset framstår i mina ögon ibland som den mest mänskliga av alla Jesusgestalningar. Smärtan, rädslan och utsattheten, om än på olika sätt och i olika grad, förenar oss människor.

I Johannes version av korsfästelsen som vi har läst idag, framstår Jesus som lugn och tyst. Inget ångestskrik om varför Gud har övergivit, utan Jesus verkar förstå vad som händer. Men evangelisten verkar ändå famla efter en mening. Allt som händer förklaras med ett skriftställe, som om lidandet måste ha en mening, frågan "varför" måste hela tiden kunna besvaras. Och vi som vet vad som händer på påskdagen kan ju se att Jesus lidande är meningsfullt i ordets sanna bemärkelse. Jesus lidande och död är en förutsättning för hela världens liv, för att övervinna dödens makt, för att knyta ihop Gud och mänskligheten, för att en gång för alla visa att livet är starkare än döden i slutändan. Kan vi tänka oss något mer meningsfullt?

Men där vid korsets fot är det långt till påskmorgon. För Johannes, Jesu mor Maria och de andra kvinnorna som ser Jesus tyna bort kan knappast några profetord kännas tröstande. De hade satsat allt på honom och nu var hans och deras vänner på flykt och han själv blev torterad och mördad, han som skulle göra så att allt blev annorlunda. Känslan av meningslöshet måste ha varit stark också för dem, just där och då.

När vi människor möter lidande och smärta kommer ofta frågan om det finns någon mening i lidandet, varför något händer. Frågan varför är nog djupt mänsklig, men jag vet inte om den alltid är rätt fråga att ställa. Eller, det är i vilket fall riskabelt att försöka svara på den. Det är lätt att hamna i mer eller mindre fromma floskler som att gud ville det, eller det var nog bäst det som skedde, eller att det nog finns en högre mening som vi inte kan förstå. Så kanske det skulle kunna vara i vissa fall. Men oftast tror jag att den här sortens meningssökande i lidandet leder tanken fel. Oftast tror jag att vårt mänskliga lidande är helt meningslöst. Det är inte så att Gud vill att barn ska svälta ihjäl eller tvingas in i prostitution. Det finns ingen högre mening med AIDS eller trafikolyckor. Det är inte bäst att ett barn förlorar en förälder, även om det är efter en lång tids sjukdom. Det betyder inte att det inte går att hitta mening i en svår situation, eller att goda saker kan komma ur det som var ont. Men lidandet, smärtan, är i sig inte meningsfull. Och vad skulle det säga om Gud, om Gud ville att människor skulle lida? Som prästen Joyce Tenghamn formulerar sig: Tack gode Gud, att jag inte finner någon mening i det meningslösa. Just därför härdar jag ut.

Men i smärtan, lidandet, meningslösheten är det ändå inte tomt. Jesus finns där tillsammans med oss. På korset bär Jesus våra smärtor och vårt lidande. Inte så att vi inte lider - det är ju uppenbart. Men så att vi inte behöver lida själva. Mitt i det outhärdligt meningslösa kan vi ändå veta: Jesus har också varit här. Nog kan vår smärta vara svår som Jesus. Och inte upplevde Jesus exakt alla former av mänsklig smärta - vad vi vet förlorade han aldrig ett barn, eller våldtogs eller tvingades till barnsoldat, eller vad vi nu kan komma på. Men genom sin dödskamp har han skådat såväl döden som smärtan i vitögat, och som varje smärta är individuell men ändå allmänmänsklig, så tror jag att Jesus har levt i och mött varje människas smärta. När jag står vid avgrundens rand, när kaos omger mig, när jag nästan inte kan leva på grund av livets orättvisor och grymhet, då vet jag: Jesus står här bredvid. Jesus har gått där jag går, frågat det jag frågat, känt och tänkt som jag. Det finns kanske ingen mening, men jag behöver inte gå genom meningslösheten ensam.

Sista versen i psalmen slutar annorlunda. Så som Jesus kärlek var, aldrig någons varit har. Och det tror jag är sant. Därför att den kärleken är så stark och så genomgripande och så stor, att den räcker för mer än vi kan tänka. Jesus älskar med en kärlek som inte ens döden kunde kväva, och som därför kan bära oss genom död till liv. Jesus älskar mänskligheten tillbaka till Gud. Jesus älskar så att det räcker också till var och en av oss. Jesus älskar så att han vill vara med oss, var och en, i våra smärtor och våra mörker, dag efter dag delar han vårt lidande och bär oss genom mörkret. Det betyder inte att mörkret försvinner. Men att vi får lita på att mitt i det innersta mörkret finns en låga, ett hopp, en röst som viskar: du är inte ensam. Jag har varit här förut. Och jag tänker stanna här hos dig.

Andra intressanta bloggar om: predikan, kyrkan, Jesus, långfredag, lidande, mening

Predikan: För min skull

2007-04-05T11:08:00.000+02:00

Den här predikan ska jag hålla ikväll vid skärtorsdagsmässa i Köpings kyrka, utifrån Johannesevangeliet 13:1-17.

/.../ Jesus steg upp från bordet, tog av sig manteln och band en handduk om livet. Sedan hällde han vatten i tvättfatet och började tvätta lärjungarnas fötter och torka dem med handduken som han hade bundit om sig. När han kom till Simon Petrus sade denne till honom: ”Herre, skall du tvätta mina fötter!” Jesus svarade: ”Vad jag gör förstår du inte nu, men senare skall du fatta det.” Petrus sade: ”Aldrig någonsin får du tvätta mina fötter!” Jesus sade till honom: ”Om jag inte tvättar dig har du ingen gemenskap med mig.” Då sade Simon Petrus: ”Herre, tvätta inte bara mina fötter utan också händerna och huvudet.” Men Jesus sade till honom: ”Den som har badat behöver bara få fötterna tvättade, i övrigt är han ren. Och ni är rena, dock inte alla.” /.../

Hör ni genansen i Petrus röst? Jag tycker mig höra en blandning av stolthet, rädsla, genans och att det är något han inte förstår. Jesus, som han kallar Herre, som han hade följt i flera år och som han ville vara med och vara som – skulle han få göra en så simpel, nästan förödmjukande uppgift som att tvätta fötterna? Petrus vägrar först. Aldrig i livet! Det är obegripligt för honom, dels att Jesus som han har sett göra så fantastiska saker skulle göra något sådant, tvätta de andras fötter. Och jag tror att det är lika obegripligt för Petrus att just hans fötter ska tvättas. Han är ju lärjunge till Jesus, inte tvärtom. Men när Jesus insisterar så ger Petrus efter, och är beredd att låta Jesus tjäna honom.

Jesus tvättar lärjungarnas fötter som ett exempel, han uppmanar dem sedan att tvätta varandras fötter och att inte göra skillnad på människor. Mästaren är inte förmer än sin tjänare och budbäraren är inte underlägsen den som sänt honom. Men jag tror också att Jesus gör det som bild för vad som ska komma. Om bara några timmar ska han som för några dagar sedan hyllades som kung förnedras, hånas, torteras, överges och dödas. Och hur märkligt de än låter så gör han det för oss. Han som borde hyllas som kung behandlas som en skurk. Han som borde behandlas som en mästare tvättar fötterna på sina lärjungar. Han som själv är Gud utsätts för total förnedring. I närheten av Jesus är det upp-och-nervända världen. Så har det varit hela den tid han har vandrat runt och predikat och gjort tecken, och så blir det också hans sista kväll i livet.

Men kanske är det allra märkligaste, det allra svåraste att förstå, och därmed också det allra största just detta: för min skull. Petrus tycker att det är konstigt att Jesus tvättar lärjungarnas fötter, men det är först när han kommer fram till honom som han verkligen reagerar. Aldrig i livet! Det är obegripligt, kanske nästan outhärdligt att för honom att tänka sig att Jesus måste göra det här för honom. Det som ska hända de närmaste timmarna och dagarna är inte bara något allmänt och generellt, inte något abstrakt eller teoretiskt. Det är väldigt konkret och i högsta grad personligt.

Kanske är det därför påskens drama är så starkt. Det handlar om liv och död, om kärlek och svek, om total hängivelse och självuppoffring. Men det handlar också om dig och mig. Och kanske är det för oss som för Petrus. Att det är obegripligt och nästan outhärdligt att det handlar om mig, att Jesus gör det här också för min skull. Men när Petrus inser att det är så det är, så överlämnar han sig helt, och det som är märkligt och lite skrämmande är samtidigt fantastiskt. Att Jesus kärlek, hans vilja att göra det här för mig, det sker inte för att jag är duktig eller gör allting rätt. Tvärtom, Jesus vet ju att hans lärjungar ska överge honom och Petrus ska förneka honom bara några timmar senare. Nej, det Jesus vill ge oss är av nåd, fritt och för intet. Det enda vi kan göra är att ta emot.

Jag tror att det inte är något som sker i ett enda ögonblick. Att leva i detta, att hela påskens drama också handlar om mig, detta obegripliga och underbara, det tror jag att det kan ta hela livet att lära sig – eller öva sig i. Men vi får hela tiden möjligheten att börja om och att öva oss. Kanske blir det tydligast i nattvarden, som vi ska dela snart. Där Jesus själv möter oss var och en utan förbehåll. För dig utgiven. För dig utgjutet.

Andra intressanta bloggar om: predikan, skärtorsdag, påsk, kyrkan, jesus

Ögonöppnare om heder i Arena

2007-04-05T10:41:00.000+02:00

Skribenten och debattören Nisha Besera skriver på sin blogg att hennes text om hederskultur och hedersvåld i senaste numret av Arena är något av det mest ångestframkallande hon skrivit (för sin egen del, alltså). Så kanske det är, men i mina ögon är det framför allt något av det bästa hon har skrivit. Texten är personlig men går samtidigt utanför den egna erfarenheten och pekar på några viktiga men svåra punkter i debatten, och lyckas verkligen ringa in var problemen i debatten finns och varför så många hamnar snett eller förenklar. För mig öppnades verkligen nya perspektiv och jag fick en mycket klarare bild av problematiken. Tack för det, Nisha!

Missa inte heller Katrine Kielos text om våldtäkt och den liberala rättstraditionens oförmåga att hantera frågor om kvinnors rätt till sina kroppar. Sylvasst, glasklart och kompromisslöst - som vanligt när det gäller Katrine.

Just nu är det billigt att prenumerera på Arena. Ett bra tillfälle att börja om du inte redan gör det.

Andra bloggar om: politik, heder, arena, lästips, nisha besara, katrine kielos

Äktenskapsdebatten fortsätter

2007-04-04T15:39:00.000+02:00

Äktenskapsdebatten inom Svenska kyrkan går vidare. Och jag har inte tid att skriva ngåot långt analyserande inlägg just nu, så det får bli länkar för tillfället. Återkommer förhoppningsvis under/efter påsk. Vad jag tycker i sakfrågan har jag skrivit om här.

Läs så länge debatten på svd:s brännpunkt, där en rad inlägg gjorts av Per Olof Widell (broderskapare från Uppsala, vill behålla nuvarande partnerskapsordning), prästerna Elin Engström (som jag hyllat tidigare) och Rikard Olofsson (som vill ha könsneutrala äktenskap och krävde besked från ärkebiskopen) och ärkebiskop Anders Wejryd. Slutligen kom också en replik från Engström och Olofsson.

Självklart händer även en del i kyrkans tidning. Idag publiceras en undersökning som visar att två tredjedelar av kyrkoherdarna kan tänka sig att viga samkönade par, även om många av dem hellre skulle se att nuvarande ordning bestod.

Andra bloggar om: kyrkan, äktenskap, hbt, vigsel, svenska kyrkan, politik,

Förenklad bostadssegregation: 100 kr

2007-04-04T12:49:00.000+02:00

Jag hade tänkt skriva något upprört om svenskans artikel om Hemnets tjänst där hugade bostadsspekulanter för hundra spänn kan få veta hur fattiga/välutbildade/arbetslösa ens eventuellt blivande grannar är. Så man kan slippa för många jobbiga konfrontationer och se till att ens barn växer upp utan störande inslag som barn med andra ekonomiska förutsättningar eller bakgrund eller så. Men sen såg jag att Johan Sjölander skrivit så bra att jag inte behöver.

Andra bloggar om: politik, bostäder, segregation, klassamhället

Bodström mer advokat än politiker?

2007-04-02T22:34:00.000+02:00

Igår kväll kom jag hem efter två dagars mediaskugga på ett konfimandläger och möttes av nyheten att jämo Claes Borgström skulle starta advokatbyrå ihop med Thomas Bodström. Kul aprilskämt, tyckte jag, tills jag såg att nyheten publicerats redan i lördags och alltså inte var ett skämt.

Jag har egentligen ingenting att invända eller har ens en åsikt om detta. Det som är intressant är om det här betyder att Bodström inte förväntar sig nya/tyngre uppgifter i partiet framöver. I DN idag avvisar han att det skulle finnas ett samband med att han inte ska leda någon av partiets rådslagsgrupper. Men även om det inte handlar om just de här grupperna är det väl kanske inte osannolikt att Bodström inte heller framöver kommer att vara bland dem som förnyar partiet? Och så ska det onekligen bli lite spännande (inte bara på ett bra sätt) att se vem regeringen utser till ny jämo. Förhoppningsvis någon med mer av en feministisk analys än jämställdhetsministern.

Andra intressanta bloggar om: politik, socialdemorkaterna, claes borgström, thomas bodström, advokatbyrå, jämo

Sossarna på youtube

2007-04-02T21:17:00.000+02:00

Som flera bloggar redan rapporterat startar nu socialdemokraterna en tv-kanal på youtube. Hittills finns Mona Sahlins installationstal (uppdelad i tio avsnitt), två klipp med Ylva Johansson och Thomas Östros som kommenterar varsin politisk fråga och så nedanstående presentationsfilm.

Det sak bli väldigt spännande att se dels om fler partier kommer att följa efter, dels om det kommer att få genomslag i bloggar och andra forum.

Andra bloggar om: politik, socialdemokraterna, tv, youtube, videoklipp

Förnyelsen tar form

2007-03-31T09:54:00.000+02:00

Nu börjar förnyelsen av socialdemokraterna under Monas ledarskap ta form. De fyra områden som hon tog upp i sitt installationstal - jobben, välfärden, miljön och de internationella frågorna - får varsin rådslagsgrupp ledd av två personer vardera. Att den internationella gruppen elds av Jan Eliasson och Margot Wallström avslöjades direkt, de andra grupperna ska ledas av Carin Jämtin och Stefan Löfvén, ordf IF Metall (välfärden), Thomas Östros och riksdagsledamot Luciano Astudillo (jobben) samt Ulrica Messing och Götebrogs kommunalråd Annelie Hultén (miljön).

Exakt hur rådslagen ska gå till presenterades inte men man kan nog förutsätta att de kommer att innehålla ett moment av diskussion och studiecirklar ute på gräsrotsnivå som de senaste årens rådslag har gjort. Något som är efterlängtat i partiet, och förhoppningsvis finns även förutsättningar för såväl en bred diskussion i partiet som att denna breda diskussion kommer att få genomslag i det förslag på politiska riktlinjer som ska presenteras och antas på partikongressen 2009.

När det gäller namnen måste jag säga att det ser bra ut. Mona verkar ha lyckats sätta ihop grupper som tillsammans representerar stora delar av partiet. De tre storstäderna finns representerade, facket, några gamla statsråd, eu-nivån, riksdag och kommun. 4 män och 4 kvinnor och någorlunda åldersspridning. Någon tidning klagade på att det inte finns några nya namn, något jag tycker är lite missriktat. Dels är det knappast aktuellt för socialdemokratin att göra en total makeover och kasta ut alla gamla och ta in nya personer som moderaterna - sossarna är alldeles för mycket folkrörelse för att det ska vara möjligt och önskvärt - och dels kräver ett sådant här arbete tunga företrädare för att få genomslag, och då behöver det vara personer med erfarenhet och starka positioner i partiet. Dessutom stämmer inte riktigt bilden av att det bara är samma gamla personer som alltid. Även om det handlar om personer som funnits i ledande positioner inom socialdemokratin så hör knappast någon utom möjligen Tomas Östros till Perssons gäng. Tror någon att det är slump att Pär Nuder inte finns med i gruppen?

Jag tror faktiskt att de här rådslagsgrupperna har rätt bra förutsättningar att såväl förändra hur diskussionen i partiet förs som vilken politik den här diskussionen ska mynna ut i. Det här känns kul!

Pressmeddelande från socialdemokraterna.se
Andra intressanta bloggar om: politik, socialdemokraterna, mona sahlin, rådslag, förnyelse

Lågavlönade kvinnor - Svenskt näringsliv: 1-0

2007-03-30T08:27:00.000+02:00

Allt som kan sägas om handelskonflikten, behovet av en låglönesatsning mot kvinnolönerna, svenskt näringslivs märkliga maktspel och nödvändigheten av facklig kamp har nog redan sagts på andra bloggar. Jag vill bara gratulera Handels, lyfta på hatten för Svensk handel och känna lite inspiration och glädje över en seger i kampen för mer jämställda löner. Ett jämställt Sverige har vi inte än på länge, men igår kväll togs ett litet steg i rätt riktning.

Andra bloggar om: handles, svensk handel, avtal, svenskt näringsliv, jämställdhet

Predikan: Jesus walks

2007-03-27T09:59:00.000+02:00

Den här betraktelsen/predikan höll jag på en ungdomsmässa i förra veckan i Köpings kyrka. Texten den utgår ifrån hör egentligen till Palmsöndagen, som alltså är den här veckan. I kyrkan spelade jag låten i slutet, men här får ni videoversionen.

Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus. Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre hade blivit människa gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors. Därför har Gud upphöjt honom över allt annat och gett honom det namn som står över alla andra namn, för att alla knän skall böjas för Jesu namn, i himlen, på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är herre, Gud fadern till ära. (Fil 2:5-11)

Jesus, gå med mig
Gud, visa mig vägen,
För det onda försöker bryta ner mig
Jesus, gå med mig,
Det enda jag ber om nu
Är att mina fötter inte ska ge upp.
Jesus, gå med mig.

Fastan som är nu, ungefär de sex veckorna före påsk, är en speciell tid i kyrkans år. Det är en period som präglas av enkelhet och av att avstå, en tid som innebär en förberedelse för påskens glädje genom att fokusera på det som är mest allvarligt och viktigt i livet. Det kan låta konstigt, men jag tror att det är först om man vågar se livet som det verkligen är, vågar se hur skört och smärtsamt livet kan vara, som vi verkligen kan förstå det värdefulla.

Fastan har en huvudperson: Jesus. Under de är veckorna får vi följa Jesus på hans vandring mot Jerusalem och mot döden. Han visste vart han var på väg och vad som skulle hända. Ändå väjer han inte, han tar inte en enklare väg eller smiter undan. Steg för steg går han mot slutet, för att han vet att det enda sättet han kan vinna över döden är att möta den i närkamp. Och för att när han går där, genom ensamhet, rädsla och tvivel, då går han på ett sätt varje människas väg. När Gud blir människa i Jesus, och den människan inte viker undan för det hemska, så betyder det att vår Gud inte är någon avlägsen typ, ingen som håller sig på avstånd. Det är en Gud som känner och längtar, som vet av egen erfarenhet hur livet som människa är. Som vet hur en sten i skon känns, hur trött kroppen blir efter en hel dags vandring, hur hunger och törst känns. Men också hur det känns när ens bästa vänner låtsas att de inte känner en eller sviker, hur det är att bli hånad och mobbad, hur piskslagen bränner över kroppen och till slut, hur dödsångest och förtvivlan är. Gud vet till och med hur det är att dö.

Jesus går nästan jämt i Bibeln, han vandrar runt och möte människor. Och mot slutet vandrar han mot Jerusalem och döden. Själva vandringen är en stark bild för mig, Jesus som är i ständig rörelse och på väg någonstans, men långsamt och utan hjälpmedel. Det finns ett uttryck, att man ska gå en mil i någons skor innan man dömer dem, ”walk a mile in my shoes”. Det är precis det Jesus gör, går mil efter mil i människornas skor. Det är också det jag uppfattar att bibeltexten vill uttrycka, att Jesus valde bort glans och ära för att istället ödmjuka sig och följa guds vilja, ända till döden. Och just eftersom han gick ända in i döden kunde han också besegra den.

I kyrkan används ibland ord som kan främmande för det här med Jesus och lidandet och korset. Man talar om frälsning och försoning och om lammet som offras för våra synders skull. Vad ska det betyda? Det kan kanske verka märkligt och obehagligt, lite konstigt. Vad har det med mig att göra? Men jag tror vi lika gärna kan uttrycka det på det här sättet: Gud blev människa i Jesus som tog på sig våra skor och vandrade i våra liv. Och eftersom Gud själv har varit människa och vet av erfarenhet vad det är att vara människa kan vi ha gemenskap med Gud. Och den gemenskapen grundar sig i den kärlek som vi och hela världen lever av, den kärlek som är starkare än döden. När Jesus går mot döden som en människa, drivs han av en kärlek så stark att döden inte kan vinna över honom. Och den kärleken får vi leva i. Vad som än händer oss, hur våra vägar än ser ut, så går Jesus där tillsammans med oss och delar allt.

Det finns en låt som för mig verkligen handlar om det här. Hur Jesus går tillsammans med oss, hur ingen enda människa står utanför Guds kärlek oavsett vilket liv han eller hon lever. Om längtan efter gemenskap och efter att veta vilken väg jag ska gå. Den får bli inledning till vår bön om förlåtelse idag, vår bön om förnyelse och gemenskap med Gud.

Jesus, gå med mig
Gud, visa mig vägen,
För det onda försöker bryta ner mig
Jesus, gå med mig,
Det enda jag ber om nu
Är att mina fötter inte ska ge upp.
Jesus, gå med mig.

Andra bloggar om: predikan, svenska kyrkan, jesus, fastan, kyrka

Ljungkvist avslöjar: kommissionen tackade nej till tsunamibanden

2007-03-26T09:41:00.000+02:00

[Uppdaterad] Magnus Ljungkvist, Sverige meste medborgarjournalist och grävar-bloggare har gjort det igen. Strax efter att ha blivit snuvad på sin rättmätiga guldspade har han forskat i de så kallade tsunamibanden. Ljungkvists sensationella upptäckt var att den information som framställts som undangömd och mörkad av den förra regringen hade i själva verket erbjudits katastrofkommissionen, som tackat nej. Hela "skandalen", att regeringen skulle ha gömt banden och försökt lura kommissionen, var alltså helt grundlös. Och regeringen Reinfeldt, som inte bara använt banden som en fånig undanmanöver under regeringskrisen i höstas utan dessutom använt dem som motivering för att ytterligare smutskasta regeringen Persson och dess medarbetare (framför allt Lars Danielsson) framstår nu som enbart pinsamma. Tsunamibanden var inte en höna av en fjäder, utan snarare en hel hönsfarm.

Stöd förresten gärna Jinges initiativ till att ge ett kompensationspris till Magnus Ljungkvist. Det tänker jag göra.

[Uppdatering] Nu finns Magnus debattartikel (samma text som bloggposten som länkats till ovan) utlagd på Expressen.se.

Andra intressanta bloggar om: politik, magnus ljungkvist, guldspaden, tsunamibanden, reinfeldt, scoop

Nerladdningen av tv-serier förändrar marknaden

2007-03-25T21:58:00.000+02:00

Svd skriver idag om nedladdning av amerikanska tv-serier i Sverige, och hur det påverkar svenska tv-kanaler. Exemplet är tv4 som köpt in succéserien Heroes som ska börja sändas i höst, ett år efter premiären i USA. Dock har en stor del av de tänkta tittarna redan sett serien, via nedladdning.

Trots att fenomenet med nerladdning av tv-serier växt snabbt de senaste åren skrivs det ganska lite i svenska media. Några mer omfattande undersökningar om hur vanligt det är verkar inte heller finnas. En fingervisning kan man kanske få från en site som undertexter.se, som lägger ut egenöversatta svenska texter till filmer och tv-serier. Ett exempel: texterna till senaste avsnittet av Lost som sändes i usa i onsdags har idag laddats ner drygt 10 000 gånger, det första avsnittet i årets säsong (som alltså sändes i höstas) som funnits ute betydligt längre har laddats ner nästan 33 000 gånger. För Heroes som svd skriver om är motsvarande siffror drygt 16 000 för senaste avsnittet och drygt 30 000 för årets första. Hur stor andel av de som laddar ner serien som också laddar ner undertexter går det knappast att veta, men det är sannolikt betydligt fler som ser serierna än de som använder undertext.se.

Artikeln konstaterar att tv-bolagen kommer att tvingas mot nya lösningar, på samma sätt som skivbolagen sent tvingats till att undersöka möjligheterna med legal nedladdning. I artikeln nämns till exempel reklamfinansierade gratistjänster på nätet. Det finns redan i usa - senaste avsnittet av i princip alla primetime-serier kan ses på respektive tv-bolags hemsida. Men det förutsätter ett amerikanskt ip-nummer. Man kan ju tänka sig att ett första steg för de andra ländernas tv-stationer som betalar dyrt för att visa de amerikanska serierna skulle börja med att trycka på för en internationell tillgång till avsnitten. Något som skulle kunna vara en bra affär samtidigt som det ytterligare ökade intresset för serierna bland tittare i många fler länder.

Precis som i frågan om musik är det nämligen inte så självklart att nedladdningen bara är negativa för tv-bolagen. Enligt insatta tv-bloggen Weird science i vintras ska tv-bolaget Fox på flit släppt några förhandsavsnitt av den nya säsongen av 24 på ett sådant sätt att det var uppenbart att de kommer att fildelas. Det intresse som finns bland fildelarna innebär en marknadsföringskanal, och det faktum att bloggar i Europa skriver om serier innan de kommer på de nationella tv-stationerna innebär sannolikt en stor fördel jämfört med de artiklar som skrivs utifrån pressreleaserna samma vecka som serierna får premiär.

Tiden då amerikanska tv-serier visas i Sverige ett eller flera år efter att de spelats in, eller då tv bara var det som visades på svensk tv i den ordinarie tablån är för länge sedan förbi. Förhoppningsvis inser såväl amerikanska tv-bolag som de svenska kanalerna det snart.

Bilden kommer från heroestheseries.com.
Andra intressanta bloggar om: kultur, tv, serier, tv-serier, fildelning, heroes, nerladdning

Identitetspolitik eller inte?

2007-03-20T21:52:00.000+01:00

Det var med stort intresse jag läste Katrine Kielos analys av Sahlins linjetal hos PromeMorian och konflikten mellan identitetspolitik och klass- och könspolitik. Katrine är som alltid kristallklar i tanken och reder ut begreppen väl. Och till vissa delar håller jag helt med. Men jag vill göra några kommentarer på ett par områden.

För det första: i princip håller jag med om att det finns en konflikt mellan identitetspolitik och klass- och könspolitik, att det i socialdemokratin skett en förskjutning åt identitetshållet och att det är eller åtminstone kan vara problematiskt. I frågan som Katrine tar som huvudexempel, om unga flickor som mår dåligt, är det uppenbart att hennes analys smular sönder tanken att det är omänskliga ideal och sexualisering som ligger bakom tjejers dåliga hälsa. Där finns inte mycket att tillägga. Jag uppfattar den kommersiella expoateringen av kvinnors kroppar som ett problem, med den är ett symptom, inte orsaken. På den punkten är jag helt på Kielos sida. Men på andra punkter håller jag inte helt med. Dels gällande vad Sahlin uttryckte i sitt tal, dels i frågan om identitetspolitik bara är dåligt, och slutligen om man verkligen kan kalla alla frågor kring etnicitet för identitetspolitik.

Som sagt håller jag med om att Sahlins tal i frågan om ungas hälsa och situation lider av en brist på analys grundad i materiella villkor, kön och klass helt enkelt. Men jag håller inte med om att alla Sahlins förslag på jämställdhetsområdet lider av samma brist. De andra viktiga frågorna som Sahlin lyfter handlar om arbetsmarknaden, om rättvisa löner, bättre arbetsvillkor i offentlig sektor, rätten till heltid o.s.v. I debatten i aktuellt igår talade hon också om familjepolitiken och vikten av en mer delad föräldraförsäkring. Det är frågor som i allra högsta grad handlar om materiella villkor och en solid analys utifrån klass och kön. Så lite orättvist tycker jag nog det är att beskylla Sahlin för att missa det.

Sen till frågan om identitetspolitik bara är dåligt. Jag håller som sagt med om att den inte kan utgöra basen för en socialdemokratisk analys av världen eller formulering av hela politiken. Men på vissa områden räcker det inte med analys utifrån klass och kön. Jag tänker framför allt på hbt-frågorna - där det ju faktiskt handlar om en grupp som diskrimineras inte utifrån deras klassmässiga position eller kön, utan just utifrån sin identitet. Det var inte länge sedan samkönade par var direkt diskriminerade i svensk lagstiftning och fortfarande finns en del kvar (även om det kanske blir ändring när äktenskaps- och partnerskapsutredningen läggs fram imorgon). Hatbrott mot homosexuella är ett stort problem och osynliggörandet är utbrett. Det ger naturligtvis inte hbt-rörelsen frikort från en kritisk granskning i fråga om maktförhållanden, oavsett om det handlar om klass eller kön. Men klass- eller könsanalysen kommer inte ensam att lösa deras frågor.

Den tredje frågan tycker jag är den intressantaste. Och det är också här jag faktiskt inte riktigt hänger med i hur Katrine resonerar. Hon för ihop etnicitetsbegreppet med frågor om kultur, hbt och genus i identitetsfacket, och menar att det inte är en hållbar grund för politisk analys:
"Problemet är blatteskapet inte att stora delar av Sveriges blattar hör till underklassen. Att 'bejaka och erkänna kulturella och etniska skillnader' har börjat ersätta solidariteten som princip bland socialdemokrater som är inspirerade av identitetspolitisk teori."
Man kan naturligtvis kritisera etnicitetsbegreppet och det är verkligen inte okomplicerat. Men oavsett vilket begrepp man använder så finns det en strukturell diskriminering i Sverige som inte bara handlar om klass. Om man med Kielos ord ska säga att problemet är att stora delar av Sveriges blattar är underklass, så är ju den intressanta frågan varför det är så, särskilt som traditionella klassmarkörer som utbildnignsnivå, föräldrars utbildningsnivå eller yrke inte är helt utslagsgivande. Även människor med hög utbildning och välbetalda och respekterade jobb diskrimineras i Sverige och inte bara på arbetsmarknaden. Det finns hel enkelt förtryck eller strukturell diskriminering som drabbar icke-vita svenskar - oavsett om det tillskrivs "kultur", "etnicitet" eller "invandring". Lösningen på det är varken att tala om att bejaka kulturella skillnader eller att bara ägna sig åt klassanalys. Jag tror att vi behöver betydligt mer kunskap men också politisk vilja att se hur makt också har med vithet eller "svenskhet" (vilket är ett i det närmaste oanvändbart ord men jag tror ni fattar vad jag menar) att göra. Och att lära oss mer om hur den materiella grunden kring kön, klass och etnicitet interagerar och fungerar.

Andra intressanta bloggar om: politik, katrine kielos, etnicitet, klass, feminism, sahlin, identitetspolitik

Reaktionen visar sig

2007-03-20T20:46:00.001+01:00

Jag har flera gånger skrivit om vilka helt orimliga reaktioner man kan få när man skriver om rasism, liksom när man skriver om feminism. Jag har stött på olika former av närmast bisarra kommentarer och påhopp här i bloggen och i olika kommentartrådar.

De var dock inte i närheten av den flod av gyttja från diverse olika grumliga vatten som mötte Matilda och Roya när de kombinerade dessa två laddade ämnen.

Jag hoppas bara att gyttjan inte hindrar de smarta och kvicka tjejerna från att fortsätta blogga om politik och annat. Turligt nog verkar det inte så, än i alla fall.

Andra bloggar om: politik, feminism, rasism, matilda & roya, reaktionen, gyttja

Framtidshoppet lever i Monas tal

2007-03-18T12:51:00.000+01:00

Jag hade höga förväntningar på Mona Sahlins linjetal. Och jag måste tillstå att de i store delar infriades.

I stort var det ett välskrivet, inspirerande och på sitt sätt klassiskt socialdemokratiskt linjetal. Men det innehöll ändå några punkter som satte tonen för framtiden, och som visar på att det finns hopp om livet, också i ett av valförlusten sargat socialdemokratiskt parti.

Sahlin började med att fastslå att socialdemokratin är en befrielserörelse, och att vi alltför länge låtit begreppet frihet ägas av de borgerliga. Verklig frihet, att kunna förverkliga sina drömmar, få nya chanser, ges möjlighet till utbildning och förändring, det ligger den socialdemokratiska ideologins kärna. Och sådan frihet kräver jämlikhet och rättvisa, och är något mycket mer än den borgerliga valfriheten, menade Sahlin.

Hon fortsatte med att betona vikten av att låta internkritiken komma fram i partiet. Med ett citat av Anna Lindh lyfte hon fram att det i partiet finns många kärleksfulla kritiker, och de är centrala för att partiet inte ska stanna upp eller förfalla. Ett nytt ledarskap har efterfrågats, men det gäller inte bara i partiledningen utan på alla nivåer, lokalt och regionalt. Vi måste hela tiden försvara medborgarna, inte systemet.

De viktiga politiska områdena hon pekade på inför framtiden var miljön, jobben, välfärden och freden/internationellt arbete. På miljöområdet kom hon också med konkreta förslag, som att utveckla idén med gröna certifikat (som nu finns i tillverkningsindustrin) att även stå som modell för transportsektorn och energieffektiviseringen. Hon inbjöd också livsmedelsbranschen, transport, energibranschen till att tillsammans ta fram en ny enhetlig klimatmärkning för att underlätta för konsumenter som vill göra klimatvänliga val.

Den ovan nämnda självkritiken fanns också med i några av de politiska områden som hon berörde i talet, framför allt arbetsmarknadspolitiken. Sahlin markerade att en nya formulering av arbetslinjen behövs i socialdemokratin, där alla ska få möjlighet att arbeta, men att också alla förväntas arbeta efter förmåga. En lite tydligare rätt-och-plikt-retorik alltså. Samtidigt slog hon fast att en av de viktigaste delarna i det arbetet är att ta krafttag mot diskrimineringen på arbetsmarknaden och att integrationspolitikens viktigaste punkt är antidiskriminering, något hon också förankrat i LO. Hon tog också upp frågan om a-kassan som valfråga 2010, men använde inte ordet "återställa" utan betonade vikten av att ha en bra a-kassa men som också kompletteras med bättre matchning på arbetsmarknaden, mer utbildningsmöjligheter och nya chanser för den som blivit utan jobb.
Sahlin missade naturligtvis inte heller chansen att tala om en av sina hjärtefrågor, småföretagarna. Hon menade att vi måste se att småföretagarnas situation och behov är mer lika vanliga löntagares än storkapitalets direktörer. Den trygghet som löntagare behöver, har också entreprenören behov av.

I samma avsnitt förde hon också ett intressant resonemang om tjänstesektorn. Sahlin lyfte fram att tjänstesektorn ökar och att framtidens jobb utan tvekan finns där. Samtidigt vände hon sig emot den låglönesektor med okvalificerade tjänster som regeringens politik gynnar, och menade att det är möjligt att se att det finns fler jobb att skapa högre upp i förädlingskedjan. En ständigt ökande konsumtion av varor är ett problem eftersom vi kommer att behöva begränsa vår resursanvändning, och då kanske tillväxten snarare kan och ska finnas i de områden som gör livet lite mer värt att leva för människor. Kunskap, upplevelser, kommunikation, kultur o.s.v.

Gällande välfärden lyfte Sahlin framför allt de feministiska frågorna, om vikten av jämställda löner och bättre arbetsvillkor i offentlig sektor. Det är både nödvändigt för de kvinnor som jobbar där, och för de kvinnor som annars får stå för obetalt omvårdnadsarbete. Hård kritik framfördes också mot regeringens politik på det här området, och ett tydligt avståndstagande från försäkringslösningar och andra modeller som undergräver den sammanhållning som behövs i samhället. Även i välfärdspolitiken lyfte Sahlin behovet av internkritik, och då framför allt gällande helhetssynen på människor. Punktinsatser som vård håller ofta världsklass, men när det gäller människor med flera olika problematiker så faller de ofta mellan stolarna, och ofta blir systemen ogenomträngliga för människor. Människor som blir allas ansvar men ingens skyldighet. Sahlin skissade på en ny organisering, kanske med lokala välfärdskontor dit människor kan vända sig och som kan samordna insatser, efter norsk modell.

Det fjärde och sista området var internationellt, och där pekade hon på flera områden. Först behovet av att stödja en ekonomisk, rättvis och demokratisk utveckling i Afrika, och en stärkning av kampen mot HIV/AIDS. Andra viktiga frågor var stärkning av eu-arbetet, irak, mellanöstern och stärkning av fn. Sahlin lanserade också där talets största nyhet: en internationell arbetsgrupp i partiet ledd av Jan Eliasson och Margot Wallström. Fyktingpolitiken lyftes också upp, ett område där svaghet erkändes men att vi inte får vika från en human och solidarisk flyktingpolitik. Hon aviserade också behovet att ta diskussionen med sverigedemokraterna.

När jag har skrivit tidigare om eftervalsanalys och behov av förnyelse i partiet finns det några saker jag särskilt har efterlyst: självkritik, ett nytt ledarskap, en vidgning av maktanalysen att omfatta kön och etnicitet, en stärkt integrationspolitik med fokus på diskriminering och ideologisk fördjupning. Jag vet inte om Sahlin uppfyllde riktigt att det i sitt tal, men det känns som vi är på god väg. Särskilt glad blev jag över fokus på diskriminering i integrations- och arbetsmarknadspolitiken, nämnandet av Afrika och HIV/AIDS som en prioritering i utrikespolitiken, det tydliga nämnandet av feminismen som en viktig analys i partiet och den tydliga inbjudan till mer av interndemokrati och kärleksfull kritik i partiet. Liksom Nalin Pekgul påpekade saknade även jag ett nämnande av behovet av en mer delad föräldraförsäkringen, men det tror jag att vi kan återkomma till.
Överhuvudtaget tycker jag att Sahlin lyckades peka mot en förnyelse av partiet utan att lämna det positiva i partiet arv. Kanske blev den här inriktningen mot framtiden tydligast när hon lanserade den internationella arbetsgruppen och välkomnade Margot Wallström tillbaka i den svenska politiken. Den är en ny tid som börjar i partiet nu.

Nu är ribban satt. Nu börjar förverkligandet. Jag har stort hopp till att det faktiskt kan bli förändring under Monas ledning.

Talet refereras och analyseras i DN, svd, ekot, svt. Hela talet finns hos socialdemokraterna och hos sveriges radio.

Andra intressanta bloggar om: politik, socialdemokraterna, mona sahlin, mona, linjetal, tal, framtid, förnyelse, kongress

Perssons avskedstal utan större överraskningar

2007-03-17T15:01:00.000+01:00

I förmiddags höll Göran Persson sitt avskedstal, över en timme ägnade han åt att sammanfatta sina år som partiordförande och statsminister. Talet innehöll ungefär det man kunde förvänta sig, och var på många sätt ett typiskt Perssontal. Han talade om den sanerade ekonomin och den bevarade välfärdsmodellen, om det gröna folkhemmet, gjorde en kort historieskrivning över sin regeringstid och talade om framtidens frågor. Några storslängar mot regeringen och många tack till partiet och människor.

Det som möjligen förvånade eller åtminstone inte var helt givet, var att han som han själv uttryckte det föregrep valanalysgruppen genom att peka på risken för att missnöjet mot den nya regeringen inte kommer att gynna socialdemokratin utan snarare sverigedemokraterna och andra missnöjespartier. Kanske inget väldigt kontroversiellt i sig, men det är ju en viktig del av sossarnas oppositionspolitik just nu att påpeka hur vanliga människor drabbas av regeringens nedskärningar, och då är det kanske en viktig poäng att det inte alltid är en fördel för oss att elda på missnöjet utan att vara konstruktiva.

Den andra punkten som förvånade var att han i slutminuterna spekulerade på klassiskt manér om möjligheten att gå till val 2010 på återställa a-kassan och andra försämringar som den borgerliga regeringen gjort. Persson hävdade med bestämdhet att reformutrymme kommer att finnas och att det inte är någon omöjlighet att återställa a-kassan. Svårare, men inte omöjligt, menar han att det kommer att bli att ta tillbaka de utsålda sjukhusen i offentlig regi.

Jag vet inte om Persson har rätt i sak. Däremot tror jag att det är dumt att redan idag bestämma sig för att det antingen är omöjligt eller nödvändigt att gå till val på en viss fråga eller på vissa förslag. Jag återkommer till detta i ett senare inlägg.

Perssons tal finns refererat hos dn. Hela talet finns hos sveriges radio och hos svt.

Andra intressanta bloggar om: politik, socialdemokraterna, göran persson, kongress, tal

Mona är vald!

2007-03-17T12:49:00.000+01:00

Nu är hon vald! Socialdemokratin har fått en ny ordförande, vad mer finns att säga? Grattis Mona!

Jag följer som många andra kongressen via tv:n, och via bloggarna. Tyvärr verkar tekniken strula och de "inbäddade bloggarna", alltså de s-bloggare som bjudits in att bevaka kongressen har inte fått så bra tillgång till kongressen som de trodde. Några, som Erik Laakso, Matilda & Roya och Helena Markstedt skriver ändå, medan Jonas Morian lämnat kongressen och bloggar hemifrån tv:n. Flera av de andra bloggarna som ska finnas på plats har fortfarande inte skrivit något.

Kyrkan tar inte steget fullt ut

2007-03-16T19:48:00.000+01:00

Idag har svenska kyrkan sagt sig vara beredda att förrätta registrering av partnerskap i kyrkan. Tidigare har ju kyrkan välsignat parterskap, men den juridiska delen har fått skötas av borgerliga partnerskapsförrättare. Nu vill alltså biskoparna att alla ska kunna få juridiskt giltiga vigslar i kyrkan. Men med ett stort förbehåll - begreppet äktenskap ska bara gälla heterosexuella relationer, och de vill att begreppet partnerskap ska finnas kvar för de samkönade relationerna. Det säger Västeråsbiskopen Claes-Bertil Ytterberg till TT idag, vilket bland andra DN, Svd och svt rapporterar. Han vill också ta bort begreppet äktenskapsbalk och vill istället ha en samlevnadsbalk.

På onsdag ska den statliga utredningen om äktenskapsbalken presenteras, och allt tyder på att förslaget kommer att innebära en könsneutral lagstiftning, med samma villkor för alla par oavsett kön. Enligt förhandstipsen ska förslaget innebära att kyrkorna får behålla vigslerätten, men att det är upp till varje präst/motsvarande att ansöka om vigselrätt och då måste man alltså viga alla par, även samkönade.

Kyrkans hållning är i min mening förlegad på den här punkten. Naturligtvis är det bra att man går bort ifrån den stora juridiska skillnaden mellan olika par, men problemen med att behålla begreppet partnerskap är stora. Den stora poängen med utredningens förslag är just att få bort den begreppsmässiga skillnaden mellan äktenskap och partnerskap, och då blir den hållning som Ytterberg och kyrkostyrelsen står för problematisk och innebär snarare ett steg tillbaka eller åtminstone inget steg framåt. När samhället är berett att ta nästa steg och ta bort de juridiska skillnaderna mellan par, vill kyrkan behålla de olika begreppen och hålla fast vid äktenskapet som ett närmast heligt begrepp.

Byt gärna ut äktenskapsbalken mot en samlevnadsbalk, men den måste vara helt fri från åtskillnad och diskriminering mellan olika par beroende på kön och sexualitet till såväl begrepp som regler. Passa gärna på att samtidigt ta bort en av de gamla kvarlevorna från statskyrkan och låt staten sköta den juridiska myndighetsutövningen för alla par. Vigselrätten är i mina ögon ett av de stora hindren i den här frågan och jag anser inte att det finns skäl för kyrkan (eller andra samfund heller) att behålla vigselsrätten bara av gammal tradition eller för att folk inte ska gå ur kyrkan.

Jag har tidigare skrivit om äktenskap och partnerskap, bla här och här.
Andra intressanta bloggar om: politik, äktenskap, partnerskap, svenska kyrkan, kyrkan

Politisk korrekthet i Tendens

2007-03-12T15:51:00.000+01:00

Imorgon tisdag sänder Tendens i P1 del två (av fyra) i deras programserie om politisk (in)korrekthet, gjord av Mia Blomgren. Där medverkar bland annat jag i en intervju om vad politisk korrekthet kan vara, om begreppet och om mitt engagemang i jämlikhetsfrågor. Intervjun tog sin utgångspunkt dels från en text jag skrev här på bloggen för något år sedan om humor, sexism och politisk korrekthet, dels från den här bilden av Nina Hemmingsson. Programmet sänds imorgon tisdag 13/3 kl 11.03 i P1 och några gånger i repris. Sedan ligger det kvar här i en månad. Där finns också förra veckans program.

Andra bloggar om: radio, politiskt korrekt, tendens, p1

Kvinnodagen

2007-03-08T20:49:00.000+01:00

Det är internationella kvinnodagen. Jag borde skriva ett knivskarpt inlägg om tillståndet för feminismen eller kvinnors rättigheter. Tyvärr har min bihåleinflammation återvänt with a vengance och jag är utslagen av penicillin, huvudvärk och självömkan. Den mest intellektuella aktivitet jag kan ägna mig åt just nu är att se på video, och även det är på gränsen.

Så jag föreslår att ni läser Syrran istället.

Syskonen på väg till Sverige!

2007-03-05T23:07:00.000+01:00

Yes! Kanal 5 har köpt in Brothers and sisters, en amerikansk dramaserie om fem vuxna syskon i Los Angeles. Serien handlar om hur syskonens liv efter pappans död, hur de hanterar sina äktenskap och relationer (eller brist därpå), familjeföretaget, karriärer och inte minst familjelivet och sin mamma. I rollerna finns bland andra Calista Flockhart (Ally McBeal) som republikanska politiska kommentatorn Kitty och Rachel Griffiths (Brenda i Six feet under) som hennes duktiga storasyster Sarah. Efter sju-åtta avsnitt belönas man dessutom med en av mina all-time-favorites från Vita huset - nu i republikansk version.

Man behöver inte (som jag) ha fyra syskon i hyfsat nära ålder för att uppskatta ett drama med intressanta karaktärer, trovärdiga storylines och bra skådisar. Även om det såklart tillför en extra dimension. Dock ska påpekas att mina syskon och föräldrar i mycket liten utsträckning påminner om familjen Walker, annat än till antalet...

På Kanal 5:s sida finns mer info och en trailer. Första avsnittet sänds på femman 18 mars, om knappt två veckor alltså.

På Youtube finns bland annat det här klippet från seriens första avsnitt:

Andra intressanta bloggar om: tv, kanal 5, brothers and sisters, syskon, calista flockhart, hajp